Betydelsen av snabbare strategiimplementering för framgångsrikt ledarskap

Posted in Aktuellt, Fact Based Management, Leadership / Ledarskap, Strategy implementation / Strategiimplementering on March 25th, 2011 by admin

Inom framgångsrikt ledarskap talar jag ofta om betydelsen av att som chef / ledare kunna:

1. Anpassa sin organisation till de allt snabbare förändringarna som sker
2. Mäta och följa upp att de strategiska besluten implementeras (förankras / genomförs) såväl internt (i organisationen) som externt (på marknaden).

I gårdagens SvD publicerades en artikel där en undersökning bland 120 svenska marknadschefer där min uppfattning bekräftades.

Rubriken ”Snabba fötter viktiga för chef” talar sitt tydliga språk. Den chef som inte förstår betydelsen av allt snabbare omställningar, och som dessutom klarar av att genomföra dem (beslut, förankring och uppföljning / mätning) klara inte av dagens konkurrenssituation.

I artikeln framgår att 65% av alla marknadschefer avser att öka resurserna på att utveckla relationerna med sina kunder. Du har säkert hört eller läst om min bild av hur det ”Additional competitive advanteges” (engagemang, relationer, proaktivitet, tydliggöra konkreta mervärden, anstränga sig mer än konkurrenterna) ökar i betydelse för kundens relativa köpbeslut i jämförelse med de ”Traditional competitive advantages” (produktkvalitet, leveranssäkerhet, kompetens, reaktiv service och support m.m.). Bilden bekräftas av merparten av Sveriges marknadschefer!

Detta är också huvudskälet till att mina uppdragsgivare övergår till vad jag brukar kalla för ”Medarbetarkartläggning 3.0”. Här mäter vi, inom ramen för medarbetarkartläggningen, hur väl förankrat betydelsen är av dels företagets fastlagda strategier, dels förståelsen för betydelsen av de ”nya konkurrensfaktorerna” i kombination med de traditionella. Läs gärna mer om detta på www.3s.se eller här: http://www.johanmathson.com/wordpress/jassa-ar-den-redan-dax-for-medarbetarkartlaggningen-igen/

Tillbaka till betydelsen av ”snabbhet” i Din organisation. En marknadschef säger i undersökningen: ”Det är inte de stora som vinner över de små, det är de snabba som vinner över de långsamma”.
Så sant! Trots det är det fortfarande många företag som jag möter som inte vet hur snabba de är. Jag tänker då framförallt på att det inte har koll på hur snabbt man lyckas förankra förståelsen internt, och sedan överföra detta i konkreta handlingar / aktiviteter, på sin marknad med sina kunder. Istället mäter man snabbheten i form av orderingång, omsättning, volymökningar och marknadsandelstillväxt. Dessa mått är bra och viktiga. Men de är, i samma stund som de finns på plats, inget annat än historik. De säger relativt sett lite om framtida framgångsmöjligheter. Jag kallar detta för ”Management By Hope”. Skillnaden mot att istället arbeta faktabaserat (”Management By Facts”) blir allt mer uppenbar. De företag som väljer den vägen säkerställer att man (bl.a. inom ramen för sina löpande medarbetar- och kundkartläggningar) har tillgång till ”early warning indicators” som på ett mycket tidigt stadium ger information om:

1. Huruvida organisationen hör, förstått och accepterat den nya och / eller förändrade (strategiska) inriktningen.
2. Om organisationen ser detta som viktigt eller inte.
3. Om marknaden / kunderna ser någon förändring.
Om inte punkterna 1 till 3 ovan säkerställs blir det inget annat än ”Management By Hope” som säkerställer att vi når de definierade finansiella målsättningarna.
Detta stärks i kartläggningen. På frågan om “Vilken som är den största utmaningen”  säger marknadscheferna  att “Att finna konkreta mätetal för framgång” är den näst största utmaningen (efter “att öka antalet kunder” men före “att öka försäljningen mot befintliga kunder”.
 En marknadschef säger: ”Om vi skall lyckas måste vi förstå vad i kommunikationen som fungerar och stenhårt kunna mäta, följa upp och analysera”.

Läs gärna hela artikeln här: http://www.svd.se/naringsliv/snabba-fotter-viktiga-for-chef_6034369.svd

Trevlig helg!
// Johan

Lär dig vad som är öppet för granskning – det är mer än många tror

Posted in Aktuellt, Allmänt on March 24th, 2011 by admin

För grävande journalister är offentlighetsprincipen guld värd. Men även du och jag har rätt att titta på vad myndigheterna gör, finn dig inte i ett nej från en tjänsteman!

mars11 förstoringsglasI år fyller offentlighetsprincipen 244 år. Den ger oss rätt att ta del av allmänna handlingar på myndigheter och är grundlagsskyddad. Men vilka handlingar är allmänna? Fler än du förmodligen tror. Och fler än de flesta myndigheter vill eller vågar medge.
”Jag är osäker på om jag får lämna ut den handlingen” är en vanlig kommentar, som bland andra den grävande journalisten Kenny Hjälte har hört till leda i sitt arbete som researchchef på den antirasistiska tidskriften Expo
– Men jag har pluggat på om offentlighetsprincipen och brukar dessutom ha med mig en bok i ämnet för att kunna hänvisa till rätt paragraf. Men de som inte har det har ofta inte en chans att få ut de handlingar de har rätt till. Det är ett demokratiskt problem, tycker Kenny Hjälte.

Att vara påläst är därför A och O. Grundregeln är att alla handlingar som finns på, upprättats av, skickats till eller från eller färdigställts/slutbehandlats av en myndighet är allmänna.
– Det är också bra att veta att även de handlingar på privata företag som har med uppdrag från myndigheter att göra är allmänna. Till exempel handlingar på ett rekryteringsföretag som tillsätter en ny, kommunal chef, tipsar Kenny Hjälte.

Ta tekniken till hjälp
Myndigheten kan säga nej av tre skäl; handlingen finns inte här, den är inte allmän eller den är sekretesskyddad.
Handlingen finns dock på myndigheten om den kan tas fram med tekniska hjälpmedel. Det visade Gellert Tamas i sitt arbete med boken ”De apatiska”, när han enligt beslut från en kammarrätt fick ta del av raderad e-post från en tjänsteman på Migrationsverket. Andra har med hjälp av cookie-filer eller global-filer kartlagt tjänstemäns nätsurfande.

Men oftast får Kenny Hjälte nej med hänvisning till att handlingen inte är allmän eller är sekretesskyddad.
– Som när jag ville ha ut ett skolarbete som en ung nazist hade gjort. Läraren trodde inte att det var en allmän handling, rektorn kallade det internt arbetsmaterial och till och med kommunjuristen tvekade. Till slut fick jag dock rätt i Kammarrätten, berättar han.

Hemligstämplat
Sekretesskyddade är bara handlingar vars spridande kan leda till att någon drabbas ekonomiskt eller får sin integritet kränkt. – Men exempelvis utdrag ur belastningsregistret är inte sekretesskyddade. Det får jag ofta förklara för trilskande polistjänstemän.

Det finns även sekretessregler för att skydda myndigheters ekonomiska intressen. Dessa skulle Kenny Hjälte vilja avskaffa.
– När statliga eller kommunala verksamheter bolagiseras gäller inte längre offentlighetsprincipen. Men jag tycker att vi medborgare har rätt till insyn i de verksamheter vi är med och äger.
Kammarrätten i Göteborg gav dock en journalist rätt att få ut uppgifter om chefslönerna på det kommunala bolaget Liseberg. Detta ansågs inte skada Lisebergs ekonomiska intressen.

Fotnot: Den 1 april införs sekretess vid rekrytering av statliga myndighetschefer.

Text: Anders Wikberg
Källa: InfoTorg News, januari 2011

I vilken digital klyfta befinner du dig?

Posted in Aktuellt, Allmänt, Technology on March 23rd, 2011 by admin

Under våren kommer det att pratas allt mer om den digitala klyftan i samhället. Men det finns inte bara en digital klyfta – utan många. Även inom företagen. Och den som är svårast att få koll på är den man själv befinner sig i.

I slutet av januari publicerade Internetstatistik.se siffror som visade att 1,5 miljoner svenskar sällan eller aldrigmars11 telia använder internet. Statistiken ser ut ungefär som man kunde tänka sig: ju äldre människor är, desto mindre använder de nätet. En mängd insatser sätts nu in för att göra även dessa grupper digitalt delaktiga. Det är självklart viktigt, men samtidigt är just åldersklyftan ett övergående problem. Takten med vilken gapet fylls igen är väldigt hög och vi har ingen anledning att tro att vi i längden kommer att sitta med en äldre generation som permanent befinner sig utanför den digitala världen.

Det finns dock gott om andra klyftor som är svårare att lösa. Även i en digital värld kommer exempelvis sociala samhällsfaktorer att spela en stor roll och det mesta talar för att skolan – som redan nu brottas med frågan hur man bäst ska ta steget in i en digital värld – har en hel del att grunna över.

Men också företagen behöver fundera över vilka klyftor som finns inom den egna verksamheten. När jag föreläser för företag, noterar jag nästan varje gång att beslutsfattarna utgår ifrån sig själva och sitt eget beteende på nätet när de ska dra slutsatser om hur deras bolag ska agera.

Problemet är att det inte bara finns en internetkultur, utan många, och även om man befinner sig i den grupp av människor som använder internet flitigt, innebär det inte nödvändigtvis att man är en del av samma internetkultur som sina kunder. Särskilt när det gäller sociala medier blir situationen här lätt knepig. Sociala medier står ju för en ganska dramatisk kulturförändring, där människor plötsligt har blivit mycket mer personliga och intima än tidigare. Eftersom det är givet att vi får svårare att ändra vårt beteende ju äldre vi blir, möter just sociala medier fortfarande en stor skepsis från ledningsgrupperna.

Det vanligaste sättet att närma sig problemet är att bolag tar in konsulter som visar statistik (till exempel att 89 procent av våra 16-24-åringar i dag använder sociala medier) och pedagogiskt förklarar de vinster som företaget kan göra. Inget fel med det, men det tenderar att bli dyrt i längden.

En annan lösning, som inte bara är billigare, utan dessutom bättre, är att varje enskild individ inom företaget inser vikten av att hålla sig själv informerad och uppdaterad genom att personligen delta aktivt i den kultur som just nu formar och förändrar kundernas beteende. Jag tror att detta är kunskap som vi alla kommer att behöva på djupet. Och att företagen har extremt mycket att vinna på att överbrygga den interna deltagande- och kunskapsklyfta som allt mer börjar växa fram som ett problem inom näringslivet.

Anders Mildner

Källa: Telias Nyhetsbrev, 23 mars 2011

Zlatan dalar

Posted in Aktuellt, Nonsens, sport, skämt m.m. on March 22nd, 2011 by admin

Leo Messi rankas som världens bästa fotbollsspelare. Och han tjänar också mest, 276 miljoner kronor. Zlatan Ibrahimovic dalar däremot från plats 8 till 16 på listan bland de bäst betalda fotbollsspelarena i världen.
mars11 zlatanArgentinaren Leo Messi, som spelar i Barcelona, är den bäst betalde fotbollspelaren i världen. 2010 tjänade han 276 miljoner kronor i lön och sponsorintäkter, skriver aftonbladet.se, som refererar till en sammanställning från France Fotball som läckt ut på nätet. 

Listan från France Fotball visar att det inte går någon nöd på fotbollsstjärnorna. Å andra sidan ligger de långt efter den bäst betalda idrotssmannen i världen, Tiger Woods. Enligt foxsports.com tjänar Woods 53 miljoner euro, cirka 473 miljoner kronor.

 

Källa: DI, 22 mars 2011
Läs hela artikeln här: http://di.se/Artiklar/2011/3/22/230949/Zlatan-dalar-pa-lonelistan/

Fact Based Management: What high-performing companies track

Posted in Aktuellt, Fact Based Management, Leadership / Ledarskap on March 22nd, 2011 by admin

A study on HR metrics by i4cp shows that higher-performing companies are more apt to measure talent-related metrics than lower performers. Common talent-related metrics include movement within the organization, quality of hires, quality of promotions and the cost of training/development.

Key findings:
93% of higher performers measure employee engagement, compared with 79% of lower performers. In this economy in particular, engaging the workforce is of paramount importance.

93% of higher performers utilize employee engagement surveys, compared with 78% of lower performers.

90% of high performers report the use of customer satisfaction surveys for such measures, compared with 68% of lower performers.

The study, commissioned by i4cp, also found several other significant traits for high-performing organizations. For example:
71% of higher performers measure compliance or completion of diversity plans (52% in lower-performing companies)
61% of higher performers, compared with 39% of lower performers, consider employee referral rates.
78% of lower-performing organizations measure total labor cost to cost revenue percentage, compared with 55% of high-performing organizations.

BOTTOMLINE: “The contrast is striking – it most likely reflects the attitude that low-performing organizations see their employees a mere expense and not a source of competitive advantage.”

Source: Six Disciplines Newsletter, 2011
Link: http://www.sixdisciplines.com/_blog/The_Six_Disciplines_Blog/post/What_High-

SEB rådde 87-åring att spara långsiktigt!

Posted in Aktuellt, Allmänt on March 21st, 2011 by admin

Ja, det är faktiskt sant! Och man har också man fälts av ARN (Allmäna Reklamations Nämnden).

Läs mer här:
http://www.dn.se/ekonomi/seb-radde-87-aring-spara-langsiktigt

Källa: DN, 21 mars 2011

Hur mycket lånar D U av framtiden?

Posted in Aktuellt, Allmänt on March 21st, 2011 by admin

mars11 global resourcesInga generationer före oss har lånat så friskt av framtiden. Många länder brottas med stora och växande statsskulder….

Så börjar en insändare på SvD / Brännpunkt idag. Läs! Ta ställning!

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/jordens-resurser-nara-att-ta-slut_6024881.svd

Just precis det som jag känt på mig …

Posted in Aktuellt, Allmänt on March 21st, 2011 by admin

Taxfreevaror på Arlanda är dyrast i Skandinavien!!!mars11 taxfree arlanda

Priset på en varukorg med 26 utvalda varor i kategorin alkohol, parfym och smink har jämförts i en ny undersökning gjord av norska Aftenposten.

Billigast är varorna i taxfreebutiken på Kastrup i Köpenhamn, och på Oslos Gardermoen ligger priserna strax däröver. Framför allt är det smink och parfym som kostar mer på Arlanda – 5.191 norska kronor mot 4.529 på Kastrup för exempelkorgen.

Källa: DI, 21 mars 2011

Att hantera svår medarbetardiskussioner

Posted in Aktuellt, Leadership / Ledarskap on March 21st, 2011 by admin

Ett av de områden som ofta kommer upp när jag arbetar med executive coaching är hanterandet av svåra samtal med medarbetare. Just detta ämne är ett av de svåraste inom ledarskap.

Det har skrivits spaltmeter efter spaltmeter inom området ledarskapsutveckling om hur man på bästa sätt genomför denna typ av samtal. Här följer en artikel angående en nyligen publicerad bok i ämnet:

mars11 samtalSaklighet. Neutralt röstläge. Måttfulla formuleringar. Det är grundreglerna när man ska föra ett svårt samtal. Medarbetaren som strular eller luktar sprit. Eller många chefers värsta mardröm: uppsägningar.

Holly Weeks har skrivit en handbok i hur man sköter jobbiga samtal, “Failure to Communicate: How Conversations Go Wrong and What You Can Do to Right Them”. Där tipsar hon bland annat om hur man ser upp för de vanligaste fällorna.

1. Stridsberedskap. Det vanligaste misstaget är att det svåra samtalet blir ett slag, som ska vinnas. Här finns enbart förlorare. Det är själva stridsberedskapen som är motparten, inte din samtalspartner.

2. Överförenkling. Om inte problemet vore komplicerat, skulle det inte vara så svårt att tala om. Så försök inte höja det till en abstrakt nivå.

3. Respektlöshet. Du måste visa respekt för din motståndare liksom själva problemet i sig. Men du måste också kunna respektera dig själv. Förvissa dig om att du kan uppträda på ett bra sätt, även om din motpart skulle vara öppet fientlig.

4. Känsloläckage. Du kanske går i försvarsposition, känner dig generad och illa till mods eller rentav arg och rädd i ett obehagligt samtal. Risken är stor för att dessa negativa känslor spiller över på motparten. Du kanske uppträder aggressivt eller försöker släta över, eller pendlar mellan de två reaktionerna. Stanna mitt emellan och kläm fram med vad du egentligen vill. Negativa känslor går inte upp i rök, men det går att träna sig till att bemästra dem och fokusera på själva problemet.

5. Försvarsreaktioner. Det finns massor av vapen i en konflikt: lögner, hot, sarkasmer, skrik, tårar, anklagelser, tystnad. Det är lätt att reagera med aggressivitet försåvitt man inte bara förhåller sig passiv. Men liksom i fallet ovan är det bästa sättet att avväpna motparten genom att öppet kommentera beteendet. Om personen envisas med att vara tyst, kan du säga ”Jag vet inte hur jag ska tolka din tystnad”.

6. Akilleshälen. Om motståndaren får in en fullträff på din svaga punkt är det extra svårt att inte gå i gång. Tänk efter vilka ömma punkter du har, i jobbet eller som person, så är du bättre rustad.

7. Tjuvträning. Om vi utgår från att ett samtal kommer att bli svårt, vill vi instinktivt öva in vad vi ska säga. Men ett svårt samtal är inte en scenshow. Din motpart kan reagera och säga precis vad som helst, som inte står i ditt manus. Ditt manus hindrar dig från att lyssna på vad personen faktiskt säger. Det du ska ta reda på är a) vad är problemet? b) vad anser motparten är problemet? c) hur vill jag att lösningen ser ut? d) hur vill jag att vår jobbrelation ska vara? Du kan också be motparten tänka ut svaret på dessa frågor inför ert möte.

8. Förutfattade meningar. Vi vet faktiskt ingenting om andra människors intentioner, bara våra egna. Varken du eller motparten vet om den andra är illvilligt eller välvilligt inställd. Om ni kör fast kan du säga ”Jag inser att jag inte förstår riktigt hur du ser på det här problemet”. Det kan vara ett bra sätt att komma på spåret igen.

9. Vilse. För att inte tappa bort oss i känslovindlingarna är det säkrast att ha bestämt sig för ett önskat, men också realistiskt utfall av samtalet. Frågan om vilken arbetsrelation du vill att ni ska ha i fortsättningen är central, liksom vilka hinder det kan finnas för detta. Kom ihåg att det inte handlar om att du ska vinna. Din motpart är sannolikt inte inställd på att förlora.

Tyvärr är det väldigt lätt att halka tillbaka i gamla vanor, skriver Harvard Business Review apropå Holly Weeks bok, speciellt om man blir överraskad av ett problem och inte själv har initiativet. Då ska man åtminstone hålla sig till de tre grundreglerna: saklighet, neutralt röstläge, måttfulla formuleringar.

 

Källa: DN, 16 mars 2011
Länk: http://www.dn.se/ekonomi/chefens-vanligaste-missar

Dyr nota för falsk lyx

Posted in Aktuellt, Allmänt on March 20th, 2011 by admin

Bara mjukvaruindustrin uppskattar att piratkopieringen kostar branschen 12 miljarder US dollar årligen.

Källa: The Business Software Alliance

mars11 Louise vittonDe tio mest förfalskade varumärkena i världen är:
–   Microsoft
–   Nike
–   Adidas
–   Burberry
–   Louis Vittion
–   Sony
–   Lacoste
–   Reebook
–   Viagra
–   Benson & Hedges

Källa: IACC, 22 januari 2011

I Sverige säger 55% att man någon gång köpt en piratkopierad vara.  Vanligast är att vi köper kläder, väskor och skor som är kopierade. Mindre vanligt är hemelektronik (6%). Dock uppger hela 4% att man köpt piratkopierade läkemedel

Källa: Awa Patent