Oro för Japan

Japan hade för första gången på årtionden underskott i handelsbalansen under 2011. Det väcker en gammal oro: Japans statsskuld på över 200 procent av BNP kan få Grekland att framstå som en västanfläkt.

Grekland står högst på listan av världens ekonomiska problemländer. Men det är inte det enda landet med stora skulder. Värstingen i den rika världen är världens tredje största ekonomi: Japan, med en statsskuld på över 200 procent av BNP. Det kan jämföras med Greklands cirka 160 procent och USA:s dryga 100 procent.
En annan fascinerande siffra är att skuldnivån, enligt nyhetsbyrån Reuters, varje år växer med lika mycket som Greklands och Portugals gemensamma BNP. Det sistnämnda ger en liten känsla för vilka krafter som skulle sättas i rörelse om kapitalmarknaderna började tvivla på Japans förmåga att betala tillbaka.
”Det är skrämmande att tänka på vad som skulle kunna hända om placerarna börjar trippelsälja statspapper, aktier och valuta. Sannolikheten för att det inträffar är större än vad marknaderna tror”, säger en högt uppsatt statstjänsteman till Reuters.

Oron för Japans stora skuld är inte ny. Hittills har dock de som varnat för den gått bet. I stället har landets räntor tickat nedåt och yenen stärkts, vilket gjort japanska statspapper till en god investering. Räntan på tioåriga statspapper ligger för närvarande kring 1 procent eller ungefär hälften av nivån i Sverige och Tyskland.

Men den senaste tiden har det börjat mullra i leden. En orsak är att Japan förra året för första gången på årtionden hade underskott i handelsbalansen. Det ses som ett förebud om att landets återkommande överskott i bytesbalansen, ett bredare mått på affärerna med utlandet, kan vara på väg att vändas i ett underskott.

Visserligen förklarar tsunamikatastrofen i mars, som störde produktionen och samtidigt drev upp energiimporten, en del av underskottet men det finns också mer djupgående orsaker. Royal Bank of Scotland noterar att Japan tappat i konkurrenskraft och att allt mer av japanska företagens produktion flyttas utomlands.
”Givet att de senaste handelssiffrorna tyder på att strukturella faktorer spelar in snarare än endast konjunkturella, räknar vi inte med att exporten ska återfå tillväxtmomentum när den globala ekonomin återhämtar sig”, skriver RBS i ett marknadsbrev.

Den senaste tiden har exportsektorn fått lite draghjälp av yenen som försvagats kraftigt de senaste veckorna och nu handlas till den svagaste kursen på över ett halvår mot dollar. Rörelsen har dock skett från rekordstarka nivåer och yenen är trots försvagningen ungefär en tredjedel starkare än för fem år sedan.

RBS tror att det dröjer till 2018 innan Japan får underskott i bytesbalansen. Banken JP Morgan tror dock att inträffar redan 2015. Bytesbalansen är viktig. Överskott betyder att ett land exporterar kapital och underskott att det importerar. Om Japan skulle börja importera kapital ökar känsligheten. Ungefär 95 procent av statsskulden hålls idag av inhemska intressen, från privatpersoner till företag.

Men Japans befolkning åldras snabbt och har redan börjat minska. Inom en ganska snar framtid bör rimligtvis uttagen av sparmedel överträffa insättningarna, i takt med att en större andel av befolkningen går i pension.

Japan saknar inte medel för att hantera skulden. Skatterna hör till de lägsta i den rika världen. Regeringen väntas inom kort försöka driva igenom en ökning av momsen från 5 till 10 procent. Det politiska systemet fungerar dock illa och det är osäkert om förslaget går igenom. Landet har också en rejäl buffert i form många års överskott i bytesbalansen. Lite förenklat kan sägas att staten Japan är starkt skuldsatt men landet Japan är rikt.

Yoichi Miyazawa, före detta finansminister och ledamot av överhuset för oppositionspartiet Liberaldemokraterna, varnar för att ett värstascenario, med stigande räntor, kan bli riktigt plågsamt för Japan.
”Regeringen behöver då ha en tydlig plan för hur de offentliga finanserna ska stärkas, med reformer i stil med Greklands, som involverar kraftiga åtstramningar, stora nedskärningar i välfärdssystemet och höjda skatter”, säger han till Reuters.

Källa: DI.se, Viktor Munkhammar, 25 februari 2012
Läs hela artikeln på DI.se här
Läs fler av Viktor Munkhammars artiklar ovan

Comments are closed.