Härskartekniker – så bemöter du dem

Du avbryts mitt i en historia eller märker hur vännen himlar med ögonen när du uttrycker en åsikt. Härskarteknikerna är många och får dig att känna dig tillplattad. Här är några av de vanligaste härskarteknikerna och tips på hur du bemöter dem.
Många av oss har utsatts för dem, härskarteknikerna som kan få oss att känna oss förminskade och obetydliga. Ofta sker de på arbetsplatsen men kan också märkas av i kompisgäng och inom familjen med syfte att subtilt förtrycka en person för att behålla sin maktposition och hävda sig själv gentemot andra människor.

Den norska professorn i socialpsykologi Berit Ås identifierade redan på 1970-talet fem härskartekniker som är de vanligaste vid diskussionen om härskartekniker än i dag. Dessa består av: Förlöjligande, osynliggörande, undanhållande av information, dubbelbestraffning samt att plantera skuld och skam hos någon annan.
Under åren har fler härskartekniker uppmärksammats men det är dessa fem som fått starkast fäste.

Heléne Thomssons utgångspunkt är att härskartekniker fungerar olika beroende på vem som utsätts för dem.
– Egentligen brukar jag säga att enskilda härskartekniker inte finns utan att allt du gör kan andra tolka som en härskarteknik. Det är det andra upplever som begränsande, men du själv kanske bara gjorde som du brukar göra, säger hon och fortsätter:
– Så på det sättet kan härskartekniker vara så mycket mer än de fem klassiska. Tekniker fastnar inte på alla så de är olika för alla, vissa tycker exempelvis inte att en hög röst är jobbig medan andra känner att det är begränsande.

Men upplever man sig tillplattad, tystad eller sårad av hur någon beter sig mot en – avsiktligt eller inte – finns det saker man kan göra för att hantera det för att motverka härskaren.
– Man ska säga till när någonting känns fel. Man kan säga ”när du sa ’men lilla Helene’ blev jag helt ställd, jag tycker inte om att du säger så”, säger Heléne Thomsson.

Samtidigt är det lätt att man blir så ställd att det är svårt att säga till i samma stund som det händer, utan att man i stället kommer på allt smart man skulle ha sagt flera timmar senare. Just därför tipsar Heléne Thomsson om att man inte ska agera i affekt. Som om någon på middagen himlar med ögonen när du berättar en historia.

– Det är ofta bättre att man i stunden backar, sätter sig en stund och funderar på vad det var som gjorde att jag gick igång på det här. Kanske jag är extra känslig för det här? Då är det bättre att jag låter det rinna av och sedan tar kontakt med personen efteråt och förklarar hur jag känner och frågar varför hon höjde ögonbrynen. Då möts man ofta av en förklaring eller i alla fall ett förlåt.

En vanlig situation är att bli avbruten när man berättar någonting. Även då är det bra att ta ett djupt andetag innan man agerar, tycker Heléne Thomsson.
– Känns det som du blir ställd och känner att du kommer att gråta om du säger någonting just nu så är det bättre att ta kontakt bara ni två i efterhand. Kom ihåg situationen och ta upp den, säg att det känns jättetrist, att du skulle vilja att ni respekterar varandra.

Tar man upp situationen direkt när det händer menar Heléne Thomsson att man inte ska förutsätta att personen avbröt för att vara elak.
– Känner man att man kan så säg ’oj nu upplevde jag att jag inte fick prata klart’. Men då måste man utgå från att den andra inte avbryter av elakhet, utan att det är ett misstag, har man den sanningen för sig kan man ofta orka säga någonting.

Det värsta man kan göra är att ge igen, då startar man ett maktspel som kan gå hur långt som helst och alla omkring kommer att må dåligt, varnar hon. Upplever du ofta härskartekniker från en person i din närhet så kan du tänka att det är schyst även för den personen om du säger ifrån på ett tydligt och underbyggt sätt.
– Prata med någon annan om det för att få råg i ryggen och ta upp det. Kasta inte en massa exempel och säg ’det är alltid så här’ utan förklara mer hur det får dig att känna. Jag menar, personen kanske går igenom livet på ett visst sätt, drar en viss sorts skämt, och ingen säger ifrån utan börjar bara undvika personen som inte förstår varför alla är så tvära.

I bästa fall leder det till att satta hierarkier i vänskapsgruppen eller personens dåliga beteende förändras.
– För de som tar tag i saken, pratar om just det här och förklarar hur de känner blir det ofta en början på någonting nytt, säger Heléne Thomsson.

De fem klassiska härskarteknikerna
1. Osynliggörande. Att till exempel viska till en annan medan du pratar eller visa med kroppsspråket att dina synpunkter är ointressanta.
2. Förlöjligande. Personen hånar eller skämtar på din bekostnad.
3. Undanhållande av information. Personen tar makt över andra genom att undanhålla kunskap eller att få någon att känna sig utanför genom att inte informera.
4. Dubbelbestraffning. Att ge någon kritik hur personen än gör, till exempel genom att den som engagerar sig får höra att den tar för mycket plats, men när den är mer tillbakadragen så får man höra att man är passiv, tråkig och oansvarig.
5. Påförande av skuld och skam. Att få någon att känna sig fel, utan anledning. Ofta hänger det ihop med någon av de fyra tidigare punkterna.

Källa: DN.se, 31 augusti 2017
Länk

Comments are closed.