Trender i styrelsearbetet – del 1

1. INTERNATIONELLA LEDAMÖTER

Vi ser ett minskat intresse för internationella styrelseledamöter.

Det är framförallt fyra skäl till detta:
a. Språk
Trots att vi i Sverige är vana med engelska som arbetsspråk är det många som inte är mer än 90%-iga på engelska jämfört med svenska. I allt fler styrelser anser man att det 10%-iga tappet i förståelse, engagemang och kvalitet i diskussionerna inte är optimalt.

b. Arvodering
För många internationella ledamöter innebär ett styrelsemöte i Sverige tre dagars insats (resa in, styrelsemöte och resa ut). Detta skapar en situation där arvoderingen blir extra viktig. Med den, i internationell jämförelse, låga ersättningsnivån i svenskt näringsliv blir det allt svårare att (inte minst i internationell konkurrens) attrahera den bästa kompetensen.

c. Engagemang / deltagande
I en miljö där det blir allt vanliga med fler styrelsemöten än tidigare (både fysiska och på telefon) blir det allt svårare att samla hela styrelsen (inte minst med utmaningen i att motivera tre dagar (inkl. resa) för ett extra styrelsemöte på plats). Och om mötet skall ske på telefon har man utmaningen med olika tidszoner som försvårar deltagande och ibland engagemang (En ordförande: ”Vi har ett tidsfönster på tre timmar om samtliga ledamöter skall kunna delta inom hyfsat normal arbetstid”).

d. Expats
I ett litet land med en förhållandevis stor export finns det inte sällan svenskar med flera års internationell erfarenhet att tillgå. ”Varför gå över ån efter vatten”, som en ordförande uttryckte sig.

Nästa artikel handlar om Styrelsens strategiarbete.

Leave a Reply