Hotet mot styrelseproffsen

Nio av tio styrelseproffs kommer att ta färre styrelseuppdrag på grund av förbudet mot att fakturera arvodet från eget bolag, visar en undersökning. Förbudet har redan lett till att fler bolag har infört rörlig ersättning till styrelseledamöter, hävdar man.

I juni 2017 kom en dom från Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, som kastade om skattereglerna för styrelsearvoden, vilket Di har skrivit om tidigare.

Tidigare har styrelseproffs kunnat fakturera från egna bolag och därmed inte bara fått en lägre skatt utan även haft möjlighet att genom bolaget exempelvis teckna tjänstepensionsavtal och sjukförsäkring samt göra avdrag för arbetsrelaterade kostnader.

Men den möjligheten har HFD satt stopp för. Domstolen anser att styrelseledamöters ansvar är personligt och att arvodet därför måste beskattas som inkomst av tjänst.

Det här kan få stora konsekvenser, visar en enkätundersökning som har gjorts av Styrelseakademien, Ersättningsakademin och konsultfirman Novare Pay.

I undersökningen svarade 967 styrelseledamöter på frågan om det är sannolikt att de åtar sig färre styrelseuppdrag när det inte längre finns möjlighet att fakturera arvodet.

Drygt 80 procent svarade ja. Vad gäller styrelseproffs, definierat som personer med minst tre styrelseuppdrag, var motsvarande siffra 90 procent.

39 procent uppger att de kommer att banta uppdragsportföljen “på kort sikt”.

Enligt Andreas Lauritzen, ledamot i Ersättningsakademien och delägare i Novare Pay, handlar det om att de här personerna behöver frigöra tid till andra uppdrag som går att fakturera.

“De tänker alltså minska antalet styrelseuppdrag för att göra plats för konsultjobb av annan karaktär”, säger han.

Andreas Lauritzen ser det här som slutet för yrkeskategorin styrelseproffs i Sverige, som enligt Styrelseakademiens uppskattning består av cirka 1000 personer.

“För att vara det måste man kunna uppbära sina egna levnadskostnader, och den här nya tolkningen gör att man bara får fragment av anställningar”, säger han.

”Det är det som är det praktiska problemet – nu kan du inte stapla de här fakturorna i ett eget bolag där du tar ut en lön, har dina försäkringar och tar dina driftskostnader. Domen har fått effekten att den omöjliggör den här professionen.”

Risken är att framför allt små och medelstora företag dräneras på kompetens och erfarenhet.

“Det är brist på den här typen av erfarenhet, så när de här individerna minskar sina styrelseengagemang blir det en resurs- eller kunskapsförsvagning i företagen och företagens styrelserum. Det är det vi ser som det mest negativa i detta”, säger Andreas Lauritzen.

Dessutom kan det försvaga jämställdheten i styrelserummen.

“Majoriteten av de professionellt arbetande styrelseledamöterna är kvinnor, och det har varit en drivande kraft bakom att Sverige förra året var snubblande nära att nå upp till att 40 procent av ledamöterna är kvinnor”, säger Andreas Lauritzen.

Ett sätt för bolag att behålla kompetensen hos de som väljer att lämna styrelsen är att i stället anlita dem som rådgivande konsulter, eftersom det då är fritt fram att fakturera från eget bolag.

Därmed finns anledning att tro att informella rådgivande organ, så kallade advisory boards, kommer att bli vanligare i svenska företag.

“Vi ser redan nu att den här advisory board-funktionen används i större utsträckning”, säger Andreas Lauritzen.

Risken, enligt honom, är att delar av det strategiska beslutsfattande som traditionellt sköts av styrelse förflyttas till ett oreglerat organ som ligger utanför ramen för traditionell svensk ägarstyrning och saknar styrelsens formella ansvar.

Ytterligare en trolig konsekvens av faktureringsförbudet är att det blir vanligare med rörliga ersättningar till styrelseledamöter, hävdar han. Redan vid årets stämmor ökade antalet bolag på Stockholmsbörsen som ger styrelsen aktier eller optioner som en del av arvodet.

“Vi har anledning att tro att det redan i år var några bolag som införde program som även omfattade styrelsen på grund av den här regeln, och genom de diskussioner som vi har med företagen och individer som påverkas av det här har vi anledning att tro att det kommer att bli ännu vanligare”, säger Andreas Lauritzen.

Rörlig ersättning till styrelsen är samtidigt kontroversiellt eftersom det innebär en intressekonflikt när de som konstruerar och beslutar om bolagens incitamentsprogram samtidigt deltar i dem.

Flera tunga svenska institutionella investerare motsätter sig också rörlig styrelseersättning.

Källa: DI.se, 14 juni 2018
Länk

Leave a Reply