Lär dig fortare och bättre (enligt vetenskapen)

Posted in Aktuellt, Allmänt on November 8th, 2018 by admin

Vill du bli bättre på att lära dig nya saker? Psykologen Niklas Laninge ger sex råd baserat på vad neurovetenskapen säger om inlärning och talar om att det inte finns några genvägar.

Det finns inga genvägar till inlärning. Tyvärr inte ens neurovetenskapliga sådana. Men den som vill bli bättre på att lära sig saker har garanterat något att vinna på att förstå sin hjärna lite bättre. Använder du kunskapen nedan rätt så kan en möjlig biverkning vara att saker du läser faktiskt fastnar.

1. Förändra din hjärna.
I hjärnan har vi omkring 100 miljarder nervceller. De är på olika sätt kopplade till varandra i nätverk. När vi lär oss något förstärks relevanta kopplingar. En vanlig analogi är att hjärnan är som en muskel – ju mer vi tränar på en viss sak, desto starkare blir vi. Länge trodde forskare att den här typen av kopplingar blev mer och mer fasta ju äldre vi blev, och därmed svårare att förändra. En god nyhet är att sådana antaganden nu har motbevisats.

Begreppet neuroplasticitet innebär att hjärnan är föränderlig genom hela livet. Det verkar förvisso finnas vissa inlärningsfördelar för barn då de inte byggt upp så många kopplingar i hjärnan ännu. Men att detta skulle innebära att loppet är kört för alla över 25 är falskt. Med andra ord: Utmana dig själv och din hjärna genom hela livet!

2. Var nyfiken.
Alla som suttit på en föreläsning man inte själv valt att gå på vet hur svårt det är att ta in något som man finner ointressant. År 2014 kunde ett forskarlag, med hjälp av hjärnavbildningstekniken fMRI, visa att försöksdeltagare som uppgav att de var nyfikna på att minnas en viss uppsättning bilder hade en högre aktivitet i hippocampus, en sjöhästformad struktur i hjärnan som antas spela en viktig roll när vi lagrar minnen. Personer som inte upplevde att de var nyfikna visade inte samma aktivitet i hippocampus. När forskarna några dagar senare bad testdeltagarna att försöka minnas vad de lärt sig så bekräftades att nyfikenheten underlättat inlärningen.

Ett tips är att även i de mest tråkiga stunder försöka hitta något som väcker din nyfikenhet i det du ska lära dig.
Så hur ska du agera på dessa rön? Ett tips är att även i de mest tråkiga stunder försöka hitta något som väcker din nyfikenhet i det du ska lära dig. Till exempel: Hur relaterar det till dig och ditt liv?

3. Stirra på en vägg.
Numera finns det i princip alltid något att göra. Den som precis lagt ifrån sig kursboken plockar snabbt upp telefonen för att kolla Instagram. Den som nyss nattat barn slår sig ner framför Netflix. Hjärnan hålls ständigt igång, och det verkar få konsekvenser för inlärningen. I en studie från universitetet i Edinburgh undersökte tre neuroforskare effekten av att ta en paus efter inlärning. Försöksdeltagare ombads att lägga en serie ord på minnet. Efter inlärningsperioden ordinerades en grupp ”vakenvila” i tio minuter medan en annan grupp fick ägna tio minuter åt att spela ett spel. Den förstnämnda gruppen presterade bättre på både lång och kort sikt jämfört med spelgruppen.

Kasta dig alltså inte från inlärning till underhållning och sen tillbaka igen. Ta en paus, stirra på en vägg och låt det du just läst eller hört sjunka in. Men läs gärna de följande tre stegen innan du tillämpar just detta råd!

4. Sov.
Powernaps och vakenvila i all ära men inget förbereder oss för inlärning så bra som en god natts sömn. I en studie utförd på militärer undersöktes hur sömnbrist påverkade soldaternas kognitiva förmågor. Just att störa soldaternas sömn är ett vanligt inslag i många militärutbildningar, så deltagarna var väl förberedda. Trots det så minskade en natt av förlorad sömn deras kognitiva förmåga med 30 procent. Efter två nätters dålig sömn så var tappet hela 60 procent. Att uppmana alla att sova ordentligt kan sticka i ögonen på många, inte minst småbarnsföräldrar. Tipset är i stället att vara snäll mot den som förlorat en natt och inte ställa för höga krav på hen, även när hen i fallet är en själv.

5. Skapa tid för återhämtning.
Minns du hippocampus från tips två? Alltså den del av hjärnan som är aktiv när vi lagrar minnen. Har du själv känt hur minnet sviker dig när du är stressad? När vi är stressade utsöndras hormonet kortisol som bland annat hjälper oss att möta utmaningar. På kort sikt är alltså kortisol någonting bra. Problemet är att den stress vi ofta möts av i dag sällan är just kortvarig. Stressen lägger sig aldrig och således heller inte kortisolutsöndringen. Det är här hippocampus kommer in. Den här strukturen påverkas nämligen av just kortisol. Faktum är att man har kunnat se hur personer som lider av långvarig stress har en minskad hippocampus.

6. Sorry!
Korsord, sudoku och hjärnträning ger ingen boost. I dag finns det tusentals appar som påstår sig kunna bistå med så kallad braintraining. I regel är apparna fyllda med olika typer av tankenötter, geometriska problem och ibland något som liknar sudoku.

En grupp forskare vid University of Texas ville titta närmare på om det finns något vetenskapligt belägg för sådana aktiviteter. I deras studie fick försöksdeltagare i åldrarna 60 till 90 år ägna sig åt utvalda aktiviteter under 15 timmar i veckan i tre månader. Vissa blev ordinerade mer krävande uppgifter som att lära sig något nytt (bland annat att fotografera med digitalkamera). Andra fick ägna sig åt mer bekanta aktiviteter som att lyssna på klassisk musik och att lösa just korsord. Efter tre månader var det just de deltagare som tvingats lära sig nya färdigheter som också uppvisade ett förbättrat minne och en ökad kognitiv förmåga. De som ägnade sig åt korsord blev också bättre – men bara på att lösa just korsord. Den så kallade spridningseffekten tycks alltså vara begränsad.

Tänk på att hjärnan är plastisk och att det aldrig är för sent att lära sig nya färdigheter. Utmana dig själv att lära dig något nytt så ska du se att det även ger effekt på allt gammalt du redan lärt dig.

Källa: DN.se, 8 november 2018
Länk

Niklas Laninge är psykolog och författare. Tillsammans med Arvid Janson har han skrivit böckerna Beteendedesign (Natur & Kultur) och Beslutsfällan (Volante).