Kommunikativt ledarskap som driver förändring

Posted in Aktuellt, Leadership / Ledarskap, Uncategorized on January 17th, 2019 by admin

Den digitala transformationen handlar om så mycket mer än ny hårdvara och moderna it-system, det är en genomgripande förändring som ställer krav på en mycket god kommunikationsförmåga hos dagens ledare. Så här gör du för att lyckas.

Författaren och rådgivaren Karin Zingmark har över tjugo års erfarenhet av att driva förändring inom området kommunikation, från bland andra Microsoft, Viasat och MTG. I sin bok ”Maxa snacket” går hon igenom vad som krävs av en modern kommunikativ ledare i den digitala transformationen. Här har vi tillsammans med Karin Zingmark sammanställt det mest väsentliga.

Nya förutsättningar
I en värld präglad av digitalisering som leder till globalisering, ett högt tempo med krav på transparens, ny konkurrens från oväntat håll samt ett komplext medielandskap går det inte att fortsätta att göra som man alltid har gjort.

Istället för att som tidigare fatta beslut i stängda rum – för att därefter delegera kommunikationen kring beslutet till en kommunikationsavdelning – måste ledare i dag inse att kommunikation är affärskritiskt.

Och för att förstå och agera i takt med en snabbt föränderlig omvärld måste kommunikationen lyftas in i beslutsforumet för att i en ständigt pågående dialog med kunder, medarbetare och omvärld driva förändring.

Med tillit som grund
Digitalisering innebär i många fall stor osäkerhet kombinerat med ett högt tempo. Rollen som ledare förändras från att vara den som har svar på alla frågor och som pekar med hela handen till att vara den som underlättar och främjar förändring.

Forskning1 visar att medarbetare i organisationer som präglas av tillit känner mer energi och engagemang för jobbet åstadkommer högre produktivitet, samtidigt som sjukfrånvaron och utbrändheten minskar drastiskt. Att skapa en tillitsfull organisation är med andra ord grundläggande för att kunna leda förändring.

Några tips för att skapa en hög nivå av tillit:
• Ge positiv feedback
• Ge utmanande mål
• Undvik att detaljstyra
• Öppna upp och visa sårbarhet inför organisationen.

Ett gemensamt ”varför” och värderingar som genomlevs
När ni börjar bygga en kommunikativ organisation handlar det först och främst om att gemensamt ta fram organisationens uppdrag och riktning, något som svarar på frågorna ”Varför finns vi till?” och ”Vart är vi på väg?”.

Detta behöver göras tillsammans med medarbetarna för att förankras och skapa engagemang. Oavsett nivå i bolaget bör detta göras, så att alla medarbetare förstår och känner passion för sitt uppdrag som en del av helheten.

På samma sätt måste värderingarna arbetas igenom, så att de verkligen betyder något. Ett gäng fina ord som hänger på väggen men som inte reflekteras i det dagliga arbetet är fullständigt värdelöst. Istället behöver ni jobba fram ett fåtal kärnvärden som kontinuerligt konkretiseras genom att exemplifiera med hjälp av faktiska beslut och hur ni agerar.

Utbilda kommunikativa ledare och medarbetare
Tiden då kommunikation delegerades till en central enhet är sen länge förbi. Nu gäller det att utnyttja kraften hos alla medarbetare att bygga relation med vår omvärld och driva förändring genom dialog.

Men det är först när det finns en tillitsfull organisation som drivs värderingsstyrt med gemensamt ”varför” som ni är redo att vrida på kranarna och utbilda våra kommunikativa ledare och medarbetare.

Ett tips är att utbilda medarbetare i hur olika sociala medier funkar. Levandegör er sociala mediepolicy så att alla vet vad som gäller. Hjälp medarbetare att dela företagsinfo i sina egna kanaler genom att samla alla företagskonton på ett ställe på exempelvis intranätet. Använd en gemensam hashtag och kom ihåg att göra era kommunikativa stjärnor på företaget till hjältar!

Konkreta tips
Att arbeta papperslöst är en kommunikationsförbättrare som har hängt med länge vid det här laget. Men nu finns det bättre verktyg än någonsin för att se till att företaget blir papperslöst, och därmed effektivare genom att inte vara låst vid en fysisk plats. För medarbetarna blir det också lättare att samarbeta när de slipper släpa runt på tunga pärmar och många frågor kan lösas snabbt.

Se till att det finns rutiner som gör det lätt för medarbetarna att verkligen använda de verktyg som företaget har investerat i. Med en molnlösning finns det till exempel ingen anledning till att sitta och mejla dokument till varandra.

Etablera också (om ni inte redan har gjort det) en möteskultur med bokningar via Skype, Google Hangout eller liknande. Ge möjligheten i alla mötesbokningar, det ska vara lika naturligt och lätt att delta på distans som rent fysiskt.

Källa: Telia.se, 21 maj 2018
Länk

Trögt för företagen som missat digitaliseringsvågen

Posted in Aktuellt, Digitalisering / Internet, Strategy implementation / Strategiimplementering, Technology on January 17th, 2019 by admin

Hur man ska hantera digitaliseringen är en av detaljhandelns absolut största frågor just nu. Men de företag som säljer produkter till andra företag är tröga ur startblocken. Än så länge har bara vart fjärde B2B-företag e-handel.

Vanans makt är stor. I en säljkår som upparbetat kontakter och genomfört kundbesök på samma sätt under många år, vill många fortsätta på samma sätt som tidigare. Enligt undersökningen Convert 2019 som Collector Bank har gjort tror ungefär en fjärdedel av partihandelsbolagen att de inte kommer att utveckla e-handel som ny försäljningskanal.

“För säljaren fungerar de gamla säljmötena bra. Men köparna vill kanske inte lägga en timme på att fika med en säljare. De kanske hellre vill lägga sina beställningar på kvällen när de sitter i soffan”, säger Jonas Ogvall som är ansvarig för rapporten.

Digitaliseringen av B2B-försäljningen ligger långt efter digitaliseringen i konsumenthandeln. Även bland de företag som kommit igång med e-handel är det bara ungefär en sjättedel av omsättningen som kommer från digitala kanaler.

“Många inom företagshandeln tycker att just deras bransch är speciell och tror att kunderna vill handla som de alltid har gjort”, säger Jonas Ogvall.

Utvecklingen på konsumentsidan visar dock enligt honom att det argumentet inte håller. Bolag som resonerat på det sättet har fått se sig omsprungna av konkurrenter och digitala uppstickare.

“Då kanske kunden i stället upptäcker att produkten går att köpa på nätet i Tyskland istället och lägger ordern där. Dessutom går man miste om en exportmöjlighet”, säger Jonas Ogvall.

“Risken finns att svenska företag vänder sig utomlands för sina inköp i stället.”

På köpsidan är situationen en helt annan. Där handlar sju av tio företag på nätet. I många fall begränsas dock möjligheterna att handla på nätet av att varorna helt enkelt inte finns tillgängliga via e-handel.

“Glasstillverkaren Lejonet och Björnen är ett bra exempel. De köper förbrukningsmaterial på nätet, men kan inte köpa mjölk, smör och grädde. Men det vill de såklart”, säger Jonas Ogvall.

Det leder till att en hel del företag, cirka 30 procent, handlar på sajter som riktar sig mot konsumenter i stället.

En stor anledning till att förändringen i företagshandeln inte går snabbare är att kompetens saknas. För att nå ut på nätet krävs dessutom ganska stora investeringar och det är inte självklart att de återbetalar sig med en gång.

“Man kanske inte kan räkna med att få tillbaka pengarna man lägger ner redan första året, men man får en chans att vara kvar på marknaden”, säger Jonas Ogval.

Källa: DI.se, 15 januari 2019
Länk

Forskarnas tips för att sluta skjuta upp arbetsuppgifter

Posted in Aktuellt, Allmänt, Executive Coaching on January 14th, 2019 by admin

Att skjuta upp eller förhala arbetsuppgifter och studier, så kallad prokrastinering, kan vara en plåga och riskerar att skada både karriär och relationer. Psykologen och forskaren Alexander Rozental ger råd för hur man kan ändra beteendet.

Tänk dig att du borde studera till tentan eller som anställd måste få klart en viktig rapport, men ändå väljer att kolla på Netflix nya tv-serie, läser mejl, börjar städa eller lägger ut uppdateringar på Facebook. Känns beteendet igen? Sker detta uppskjutarbeteende ofta och vanemässigt kan det upplevas som stress.

Att prokrastinera, efter latinets “pro crastino” (för i morgon), är dock mänskligt. Under hundratusentals år var det dessutom bra för människan att ta impulsiva och snabba beslut. Kortare perspektiv till belöning passar därför fler människor, resonerar forskare. Längre perspektiv där belöning kommer om flera år tilltalar färre. Ändå är mycket av det moderna livet i skola och arbetsliv anpassat till längre perspektiv och deadlines.

Färsk forskning som Harvard business review citerar visar att korta deadlines är bättre. Forskningen, som publicerats i Journal av consumers research 2018, använde sig av olika tidsfrister för samma arbetsuppgift.

Enligt forskarna följer resultaten “Parkinsons lag”, som säger att en arbetsuppgift kommer att utvidga sig så att den fyller den tid som är tillgänglig för att utföra den. Men forskningen visade också att de som fick den längre tidsfristen upplevde arbetsuppgiften som svårare, tog mer arbetsresurser i anspråk, oftare sköt upp arbetet med uppgiften eller gick inte i land med uppgiften över huvud taget.

Slutsatserna från denna och andra studier är att företag och chefer uppmanas ha kortare tidsfrister särskilt när uppgifterna är knutna till en budget.

Psykologen och forskaren Alexander Rozental, som skrivit flera böcker om prokrastinering, menar att det finns goda och dåliga skäl till prokrastinering.

– Människor måste kunna skjuta på uppgifter. Skulle vi göra alla uppgifter som ligger framför oss blir det ohållbart. Vi skjuter upp uppgifter för att skapa utrymme till annat i livet. Det handlar om att skapa en balans, säger Alexander Rozental, som ligger bakom två kliniska prövningar om prokrastinering.

– Det vi vet är att yngre människor har en större benägenhet till prokrastinering. Den del av hjärnan som är mer målinriktad och som kan hantera strukturer är inte färdigutvecklad för unga människor. Män prokrastinerar också mer än kvinnor, men här vet vi inte om det har att göra med skilda förväntningar som ställs på män respektive kvinnor.

Den del av hjärnan som är mer målinriktad och som kan hantera strukturer är inte färdigutvecklad för unga människor.
Det är viktigt att de som mår psykiskt dåligt på grund av prokrastinering söker hjälp, säger Alexander Rozental.

– Det räcker inte bara att läsa sådana här listor (se nedan). Självhjälpsböcker i ämnet finns och då är det viktigt att göra de uppgifterna som står där. Vårdcentralen kan också ge remiss till psykolog. När vi undersökt hur sådant här stöd fungerar så hjälper det ungefär 40 procent. Det är dock viktigt att komma till personer som har metoder för de som upplever problem med prokrastinering.

– Man ska också komma ihåg att prokrastinering är ett beteende inte en diagnos. Ibland kan också prokrastinering vara ett tecken på depression eller adhd, säger Alexander Rozental.

Är du själv en som prokrastinerar?

– Nej, faktiskt inte. Det ska vara körkortet då. Nu är det fem år sedan jag gjorde halkprovet och då måste jag göra om det om jag ska ta körkort. Kanske ska sätta mitt hopp till självkörande bilar.

Så kan du ändra ditt skjuta-upp-beteende
• Identifiera vad det är som påverkar ditt uppskjutarbeteende. Är det att belöningen känns diffus, eller avlägset i tiden? Eller är det förväntan av upplevelsen under den tid det tar att nå värdet? Försök tänka om när det gäller uppgifter som du uppfattar som tråkiga.
• Dela upp uppgiften. Skapa scheman och rutiner. Om du till exempel är tvungen att läsa igenom ett stort antal dokument, prova först att se om du kan läsa en timme. Inte det, då kanske du kan stå ut 30 minuter? Minska tiden tills du inte längre känner något motstånd mot uppgiften. Inför ett eget belöningssystem.
• Koppla ur. Försök att minimera distraktionerna.

Studenter kan ofta vända sig till studenthälsan på universitet för att få hjälp. Är man inte student kan man vända sig till en legitimerad psykolog eller legitimerad psykoterapeut med inriktning på KBT.

Källa: Alexander Rozental, Business Harward Review, DN den 15 januari 2019
Länk

Ge styrelserna mer betalt

Posted in Aktuellt, Board work / Styrelsearbete on January 14th, 2019 by admin

Styrelseledamöterna i börsbolag behöver få högre ersättningar och generellt bättre villkor, anser börsens fjärde största svenska ägare AMF.

”Vi är i behov av bra personer som ställer upp och bidrar med sin kompetens i styrelser. Därför måste vi göra det mer attraktivt”, säger Anders Oscarsson, aktiechef på AMF.

Valberedningsarbetet inför vårens stämmosäsong är inne i ett avgörande skede. I en intervju med Di slår nu AMF-chefen Anders Oscarsson, som sitter i åtta tunga valberedningar, fast att trenden är att det blir svårare att hitta kompetenta styrelseledamöter.

För att bredda rekryteringsbasen måste villkoren för dem som väljer att ingå i börsbolagsstyrelser förbättras, enligt AMF-chefen som i mer än ett decennium har suttit i storbolags valberedningar.

”Mitt mål är att det ska bli attraktivare att sitta i styrelser. Då kan flera se styrelsearbete som en alternativ karriär eller vara beredda att lägga sin fritid på ett styrelseuppdrag för att det är roligt och ersättningen är bra”, säger Anders Oscarsson.

Han pekar på tre orsaker till att det har blivit svårare att rekrytera styrelseledamöter.

Den första är att mer omfattande regelverk och att ett större personligt ansvar har gjort det mindre lockande att sitta i styrelser.

Den andra är att högre krav i styrelsearbetet har medfört att styrelseproffs har färre uppdrag än tidigare.

”Den tredje orsaken är att valberedningarna har blivit mer professionaliserade på så sätt att en person som inte levererar får lämna styrelsen. För några år sedan gav valberedningen en styrelsemedlem som inte levererade chansen några år till”, säger Anders Oscarsson.

Varför har valberedningarna blivit hårdare?

”En styrelse blir allt viktigare som kravställare mot vd och verkställande ledning. Därför blir det också mer betydelsefullt för oss som förvaltar andra människors pengar att hitta bra styrelseledamöter som har rätt kompetenser, tid, kraft och engagemang”, säger Anders Oscarsson.

Han slår fast att en större höjning, jämfört med tidigare år, av arvodena är en viktig del för att göra det mer attraktivt att sitta styrelser. Men han poängterar att även andra förändringar bör genomföras.

Ett generellt problem, enligt AMF, är att villkoren för styrelseledamöter är utformade på ett sätt så de snarast passar ekonomiskt oberoende före detta direktörer och inte personer i karriären som försörjer sig på styrelseuppdrag.

”När man sätter sig i en styrelse i dag får man oftast arvodet ett år i efterskott. Flera bolag bör överväga att göra utbetalningar månadsvis eller kvartalsvis. Personer som inte är ekonomiskt oberoende utan försörjer sig på styrelsearbete behöver löpande ersättningar”, säger Anders Oscarsson.

Han konstaterar att styrelsearvodena inte heller är belåningsbara och framför allt inte pensionsgrundande.

”Det sätter dem som hoppar av sin operationella karriär för att bli styrelseproffs i en dålig position. Redan för tio år sedan när vi skulle öka kvinnoandelen i styrelserna var det flera kvinnor som vi rekryterade som slutade sina operationella jobb och satte sig i fem sex styrelser. Jag tycker man kan säga att många av dem gick i en kvinnofälla”, säger Anders Oscarsson.

”För det första för att man lämnade det operativa och inte var lika intressant tio år senare när man börjat tappa sina affärskontakter. För det andra har man inte tjänat in pension under den här perioden och för det tredje har man inte fått tillräckligt höga arvorden för i många fall mycket välutfört arbete.”

Hur mycket borde styrelsearvodena generellt höjas på vårens stämmor?

”De senaste tre fyra åren har arvodet till styrelseledamöter höjts med cirka 2 procent per år. Jag tror att höjningarna behöver bli högre i år i många fall. Vi talar snarare om 5 än 2 procent.”

”Dessutom ser jag att ersättningen till Revisionsutskottet kommer att stiga då arbetet för denna roll har blivit betydligt mer omfattande.”

AMF:s bedömning är att den procentuella höjningen av styrelsearvoden blir allra högst i mindre bolag.

”I mindre bolag som har haft styrelseledamöter som har fakturerat sitt arvode, vilket inte längre är möjligt sedan i våras, kommer nog ökningen i procent bli hög.”

Är det verkligen bra för det långsiktiga värdeskapandet för era pensionssparare att arvodena höjs mer än de senaste åren?

”Ja. Vi förvaltar andra människors pengar och vi är i behov av att det finns tillgång på bra personer som ställer upp och bidrar med sin kompetens i styrelser. Därför måste vi göra det attraktivt att sitta i styrelser, vilket också innebär att vi måste höja arvoden.”

”Styrelsen är nästan bolagets billigaste del. Styrelserna tillför mycket specialistkunskap och kompetens till bolagen för en kostnad som inte ger många konsulttimmar från de stora amerikanska konsultfirmorna”, säger Anders Oscarsson.

Källa: DI.se, 13 januari 2019
Länk

Så blir du med effektiv! (undvik t.ex. svåra saker på eftermiddagen)

Posted in Aktuellt, Allmänt, Executive Coaching, Leadership / Ledarskap on January 10th, 2019 by admin

Börja inte dagen med att svara på e-post, slå vakt om den tid på dygnet då du är mest analytisk och undvik svåra saker på eftermiddagen. Daniel Pinks nya bok ”När” är en guide för den som inte är nöjd med att bara göra rätt saker på dagen, utan också vid rätt tid.

Hans röst låter lite tvekande i telefonen.
– Det här kanske är lite för mycket information för dina svenska läsare, men jag ska göra en koloskopi om några veckor, och självklart såg jag till att boka en tid klockan nio på förmiddagen.

Den som delar med sig av detta heter Daniel Pink och anledningen till att han är så entusiastisk över tiden för den synnerligen privata undersökningen är att han ägnat de senaste två åren till att läsa allt om vid vilka tider människan fungerar bäst. En av de saker han har tagit till sig är att läkare i större utsträckning gör misstag under eftermiddagen.

När en sådan som Daniel Pink säger att han läst nästan allt, då är det mycket. Han är uppväxt i Washington, pluggade på ansedda Georgetown och har arbetat som talskrivare för vicepresidenten och senare presidentkandidaten Al Gore. (Och jodå, han gick bara en klass under nyutnämnda medlemmen i USA:s högsta domstol Brett Kavanaugh.)

Allt är sammanställt i boken ”När – vetenskapen om perfekt tajming” som kommer ut på svenska i början av november. Han vill att vi ska betrakta hans budskap inte som självhjälp utan som närhjälp.

För att man ska prioritera sin tid på bästa sätt gäller det inte längre att bara fundera ut vad man ska göra utan också när man borde göra det.

Och då pratar vi inte om almanackans när, utan dygnets när. Han har sammanfattat det mesta vetenskapen har att säga om när på dygnet du är mest effektiv, när du är som sämst och hur du bör justera ditt liv efter det. Han erkänner villigt att forskning saknas kring orsakerna till detta, men effekterna är däremot ytterst mätbara.

Han talar långsamt och eftertänksamt och han blir omedelbart vänligt inställd till DN:s reporter. För att vara helt säker på att intervjun med Pink ska bli optimal har DN:s reporter nämligen följt råden från hans bok. Intervjun sker på morgonen amerikansk tid (så intervjupersonen är analytisk), intervjuaren befinner sig på eftermiddagen svensk tid (så intervjuaren är öppen för nya idéer).

– Det är ideala förhållanden, säger Daniel Pink och övergår till sina råd.

1. Var lika noggrann med när du ska göra något som vad du ska göra.
– Det är mitt viktigaste råd till den som vill hantera sin tid bättre, säger Daniel Pink.

Inte nog med att de flesta är vassare på förmiddagen, dessutom är vi mer positiva. Det här vet vi eftersom forskarna Michael Macy och Scott Goulder har analyserat 500 miljoner tweets av 2.4 miljoner användare i 84 länder. Mönstret var likadant, oavsett var man bodde eller vilken kultur man levde i. Vi är mer positiva på morgonen, mindre positiva på eftermiddagen, men blev på allt bättre humör allt eftersom det blev kväll. En tidig topp, en dal och sedan en återgång. Helgerna visar ett lite annat mönster, där är allt förskjutet med ungefär två timmar, vilket forskarna tror beror på att människor går upp senare på helgerna.

Tweetsen kategoriserades utifrån vilken sorts ton det var i dem och det var avgjort så att de flesta av oss är mer negativa, mer retliga och – framför allt – mer stridslystna på eftermiddagen.

Daniel Pinks andra råd till oss som inte vill vara retliga i fel ögonblick och, kanske ännu viktigare, kreativa och konstruktiva i rätt ögonblick, låter enkelt, men är lite svårare att göra.

2. Hitta tiden när du fungerar som bäst och håll den helig.
Först behöver du alltså ta reda på när du fungerar som bäst och det gör du exempelvis genom att föra ett slags dagbok under en vecka. Säg åt din mobiltelefon att påminna dig varje timme och vid varje timme skriver du ner hur du mår och hur du känner dig. Efter en vecka borde du veta när du fungerar som bäst.

– Jag har min ”peak time”, min bästa tid, från klockan 8.30 på morgonen, säger Daniel Pink.

Strategin är då att se till att chefen inte drar in dig i ett meningslöst möte. Undvik att bli distraherad. Men din största fiende i detta är inte chefen eller arbetskamraterna, det är du själv. Det är nämligen lätt att använda sin mest kreativa tid till att göra saker som inte kräver din bästa tankeförmåga. Förutom att slösurfa på sociala medier finns en professionell fiende till din bästa tid: e-posten.

– Det är lätt att hamna i att man börjar besvara e-post under den tiden, för att det ger en känsla av att man åstadkommer något, när man betar av e-posten, säger Daniel Pink.

I själva verket är mycket av e-posten administrativa uppgifter som kan göras även när man är tröttare och på sämre humör. Ska du verkligen använda din mest konstruktiva tid för att hitta rätt tid för ett möte, eller svara på en enkät?

Administrativa uppgifter är bättre att göra under den dal, eller dip, som för de flesta av oss inträffar någon gång på eftermiddagen.

Men de flesta av oss har inte en sådan makt över vår egen tid. Analytiska saker kan behöva göras på eftermiddagen. Daniel Pink har system för det också.

– Jag bokar in pauser på eftermiddagen, säger han.

Under den tid som vi fungerar bäst kan vi vara koncentrerade i kanske en timme eller mer i sträck. (Det är förstås individuellt). Men på eftermiddagen har Pink löst det genom att ta tätare pauser. Nu jobbar han sällan mer än tjugofem minuter i taget innan han tar en paus, just för att kunna få eftermiddagen att fungera bättre.

Men vår minskande analytiska förmåga under eftermiddagen har en oväntad effekt på vår förmåga att lösa problem. Och det kallas för ”inspirationsparadoxen”. På morgnarna är de flesta av oss bättre på att hålla borta störande moment, på att koncentrera oss. Och det är bra för analytiskt arbete. Men när det gäller insikt – då är det andra regler som gäller. För somliga kommer insikten i duschen, för andra under löpturen, men gemensamt är att vi slappnar av, den där delen av oss som håller kontroll har slappnat av och – voilà – nya oväntade tankar kan slinka in. Inspirationsparadoxen är att innovation och kreativitet är som störst när vi inte är som bäst, eller i alla fall mest analytiska.

Förutom dessa råd har han stött på något annat i sin analys av hur vi förhåller oss till tiden och det spänner över ett betydligt större område: hela livet.

– Medelålderskrisen är en myt, säger Daniel Pink.

Han har hittat den vetenskapliga artikel som en gång gav upphov till uttrycket och säger att den är svag och att den knappast skulle kunna publiceras i dag. Det finns heller ingen vetenskaplig bevisning för att medelålderskrisen skulle existera. Kurvan på hur vi människor upplever våra liv går visserligen nedåt en aning i medelåldern, men det är en marginell minskning, säger han. Det finns inga belägg för att vi skulle krisa.

– Vi människor går igenom kriser hela tiden, men inte någon specifik kris i medelåldern.

Så om du nu följt råden om hur du ska lägga upp din dag, ägnat morgonen åt de svåraste sakerna och eftermiddagen åt de administrativa, då har du bara ett moment kvar: att gå hem.

3. Ta en minut innan du går hem från jobbet och sammanfatta vad du har åstadkommit.
Och naturligtvis har Daniel Pink letat upp hur man ska avsluta dagen på bästa sätt.

– Slutet är inte bara något som ska hända, utan ska tas på allvar. Ta någon minut, eller två, och skriv ner vad du har åstadkommit i dag, säger han.

En vanlig arbetsdag gör vi många olika saker och för många flyter allting ihop. Och då kan det vara svårt att känna att man åstadkommit något.

– Det enskilt bästa sättet att hålla den dagliga motivationen uppe på jobbet är, enligt en bra forskningsstudie, känslan av att ha gjort framsteg.

En annan sak som har visat sig effektivt är tacksamhet. Och det kan man åstadkomma genom att till exempel skicka tack-mejl det sista man gör till någon som har hjälpt en under dagen.

– Vad man vill åstadkomma är att sluta dagen med en positiv känsla.

Han tycker du ska ha en personlig ritual, varje dag vid arbetets slut, då du samlar tankarna, och påminner dig själv om allt du har fått uträttat under dagen.

Och om du har följt hans råd är det antagligen mer än det var förut.

Källa: DN.se, 27 november2018
Länk

Utmaningen handlar om nya krav från kunderna

Posted in Aktuellt, Board work / Styrelsearbete, Customer care / Kundvård, Fact Based Management on January 3rd, 2019 by admin

Tiffani Bova är i Sverige för att lansera sin senaste bok ”Growth IQ: The Ten Paths To Growth”.
Utmaningen med den nya tekniken handlar inte alls om teknik – utan om att omdefiniera sin affär och hålla jämna steg med kundernas förväntningar.
Det menar tidigare Gartneranalytikern och molnstrategen Tiffani Bova.

Digitaliseringen rymmer så många möjligheter att det är svårt att veta var man ska börja. För Tiffani Bova – Innovation Evangelist på världens största mjukvaruföretag inom kundvård – är svaret enkelt:

– Utmaningen i dag handlar inte alls om teknik, utan om kundernas förväntningar och krav. De har förändrats mycket snabbare än de flesta företag inser och det är människorna som är den disruptiva, eller omstörtande, kraften i den tekniktransformation som vi nu genomgår, säger hon.

Ordet disruption finns egentligen inte på svenska, men används desto flitigare för att beteckna den svindlande omstöpning av hela branscher som vi ser. Kreativ förstörelse, menar Tiffani Bova, som jobbade som analytiker vid Gartner Group i tio år innan hon kom till Salesforce. Nu är hon i Sverige för att lansera sin senaste bok ”Growth IQ: The Ten Paths To Growth”.

Nya krav från kunder
AI, molntjänster, Internet of Things… det är lätt att tro att utmaningen handlar om själva tekniken. Det gör den inte, menar Tiffani Bova, utan om att kunderna nu blivit så bekväma med digital teknik att de kräver helt nya saker av företagen.

– Medarbetare och processer behöver förändras, annars kommer vi aldrig att utnyttja potentialen som den nya tekniken rymmer fullt ut. Många är skeptiska inför vad den nya tekniken kan göra, vilket är synd. Tekniken låter oss utföra allt det vi vill att den ska göra, från AI och maskininlärning till säkrare prognoser… Men förändring är bland det tuffaste för många, säger Tiffani Bova.”

Ny digital teknik används ofta till att automatisera och digitalisera befintliga processer. Det ser Tiffani Bova som slöseri med potential, om det är så att processerna i sig borde bytas ut för att spegla en ny tids affärsmodell. Men var ska ett företag börja?

– Reimagine, återskapa eller snarare nyskapa din affär och det sätt på vilket du tillför värde till människor. Skrota alla silos och se till att alla inom företaget har tillgång till all data om kunden. Låt försäljning flytta ihop med kundservice som ett sätt fördjupa kundrelationen och sälja mer.

Hur går det till att nyskapa?

– Det beror helt på kontexten – kunderna och marknaden. Men benchmarka dig inte mot konkurrenterna. Prata istället med kunderna och fråga vad de vill ha.

Men, vet kunderna verkligen vad den nya tekniken kan möjliggöra?

– Nej, men de vet hur de vill att en optimal köpupplevelse ska se ut – och vad de inte vill ha. Sen är det upp till dig att använda tekniken för att leverera den. Och skräddarsy en köpresa som verkligen går hem hos dem. Kanske ser den helt annorlunda ut än innan digitaliseringen. Men om du håller fast vid en leverans som bottnar i att ni sitter fast i system och tänkande som går decennier tillbaka i tiden, då kommer du inte att lyckas.”

Behov av fler säljare
Många hävdar att AI hotar jobben. Rätt använd blir effekten den rakt motsatta, menar Tiffani Bova.

– Vad gäller säljare märker vi på Salesforce hur användningen av AI faktiskt leder till ett ökat behov av fler säljare, inte färre. Ju smartare ett företag blir, desto mer potential finns det att faktiskt sälja mer.

För att styrka vikten av kundupplevelsen citerar hon fakta från Salesforces studier:

”80 procent av dagens kunder är beredda att byta leverantör och två av tre är beredda att betala mer för en bättre köpupplevelse. 51 procent av gångerna möts inte kundernas krav vid köpet.”

Hur skiljer sig kundens upplevelse av ett varumärke, eller ett företag, i dag jämfört med tiden innan digitaliseringen?

– Det handlar om två helt olika saker och har inget med varandra att göra. Förväntningarna är så mycket högre i dag. Även hos en äldre generation, som i dag är helt med på smartphonetåget.

Ny teknik och nytt kundtänk kräver ibland nya kompetenser. Hur ska företagen se till att medarbetarna har rätt kunskap?

– Lista de kompetenser som ni behöver i framtiden och låt medarbetarna veta vilka de är. Identifiera människors styrkor och vad de vill jobba med i framtiden. Dina kunder kommer att vara ungefär lika nöjda som dina medarbetare är. Ditt företag kommer inte att vara mer innovativt än vad dina medarbetare är.

Fortbildning – en del av kulturen
Det är ingen slump, menar Tiffani Bova, att Salesforce utsetts till ett av världens mest uppskattade företag att jobba för och samtidigt en av de mest innovativa.

– Vi pushar för ständig fortbildning, det är en del av kulturen.

Till sist, varför är CRM mer aktuellt än någonsin?

– Därför att kunderna kräver så mycket mer i dag, vilket ställer större krav på kundrelationshantering.

Detta är Salesforce
Salesforce är världsledande inom customer relationship management, CRM, tack vare en plattform som utnyttjar den senaste teknologin inom molntjänster, sociala medier, mobil kommunikation, sakernas internet (IoT) och artificiell intelligens (AI). Med den kan företag av alla storlekar i alla branscher kommunicera med sina kunder på ett helt nytt sätt.

Salesforce rankas som nummer ett på Forbes lista över världens bästa arbetsgivare.

Tidningen har också åtta år i rad utsett Salesforce till ett av världens mest innovativa företag.

Källa: Di.se, 3 januari 2019
Länk