Därför har social förmåga blivit allt viktigare på arbetsmarknaden

Förmåga att samarbeta, kommunicera och samspela värderas allt högre på arbetsmarknaden. Det visar ny forskning som studerat löneutveckling för sociala förmågor mellan 1992 och 2013. 

Traditionellt har intelligens eller så kallade kognitiva förmågor värderats högst på arbetsmarknaden. Sedan 1990-talet har dock sociala förmågor blivit viktigare. Egenskaper som ledarskap, social interaktion och samarbete värderas särskilt högt. Yrken som präglas av dessa egenskaper har på senare på haft de högsta lönepåslagen.

I rapporten ”Den ökande avkastningen på sociala förmågor” från Ifau, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, så är trenden likadan för hela arbetsmarknaden, men tydligast är sociala förmågornas segertåg inom den privata sektorn. 

Brytpunkten sker redan strax efter millennieskiftet då sociala färdigheter för första gången värderas lika högt som kognitiva förmågor. År 2013 har de med högre sociala förmågor belönats med 13 procent mer i lön inom den privata sektorn.

Läs mer: Så fungerar social kompetens – och så kan du träna den 

Forskningen bygger på mönstringsdata från män, där Försvarsmakten har värderat sociala och kognitiva förmågor. Dessa data, som gäller hundratusentals män, har sedan jämförts med SCB:s lönestatistik. Forskare har därefter kunnat följa individers sociala förmågor, deras yrkesval och löneutveckling över tid. 

– Vi har ju inga liknande data för kvinnors sociala förmåga som vi kunnat följa, men vi tror att resultatet också gäller kvinnor på arbetsmarknaden. De som presterar bättre inom sociala förmågor har inte bara jobb i större utsträckning utan också högre löneutveckling i alla yrken, säger Björn Öckert, som är en av forskarna bakom rapporten.

Sociala förmågor mättes under mönstringen i form av en psykologintervju som ska mäta sådant som social mognad, psykologisk energi och känslomässig stabilitet – en metod som infördes 1969 och varit i stort sett oförändrad sedan dess.

<

Läs mer: ”Bristande social kompetens skäl till ungas arbetslöshet” 

Samtidigt som sociala förmågor värderas allt högre har löneutvecklingen för kognitiva förmågor stagnerat eller fallit något på 2000-talet. 

Vi tror att orsaken till att sociala förmågor har uppvärderats beror på att den typen av egenskaper inte går att ersätta lika enkelt

De studier som gjorts utomlands på senare tid visar att uppsvinget för sociala förmågor inte bara sker i Sverige. Likaså visar internationell forskning att avkastningen på utbildning börjar sjunka något. Orsaken tros vara en snabb it-utveckling parat med automatisering och robotisering. Harvardforskaren David Deming, som 2017 publicerade sin rapport ”The growing importance of social skills in the labor market”, menar att kognitiva förmågor tappat i betydelse. 

Även Björn Öckert är inne på samma linje. Han menar att effektiviseringen av olika branscher utsätter de kognitiva förmågorna för större konkurrens från outsourcing och automatisering.

– Vi tror att orsaken till att sociala förmågor har uppvärderats beror på att den typen av egenskaper inte går att ersätta lika enkelt. Samtidigt som arbetsmarknaden specialiseras tror vi också att sociala förmågor som samarbete blir allt viktigare och därför ökat i betydelse, säger Björn Öckert. 

Fakta: Kognitiva och sociala förmågor

Kognitiva förmågor handlar om att förstå samband, analysera komplexa sammanhang, utforma en framställning i visst ämne, förmåga att minnas, dra slutsatser, använda eget och främmande språk i olika sammanhang, göra matematiska beräkningar med mera.

Social förmåga handlar om en individs förmåga att samspela. Att fungera väl i olika sociala situationer handlar om att i balans kunna samverka med andra individer på ett sätt som innebär att man fortsätter upprätthålla en god kommunikation. När det gäller arbetsmarknaden brukar också stresstålighet, uthållighet och initiativförmåga inkluderas i sociala förmågor.

Fakta: ”Den ökande avkastningen på sociala förmågor”

Några av resultatet i rapporten ”Den ökande avkastningen på sociala förmågor”:

• Lönepåslag för sociala förmågor ökade mellan 1992 och 

2013. I privat sektor fördubblades löneutvecklingen på social förmåga på 20 år medan löneutvecklingen på kognitiv förmåga i stort sett låg stilla.

• Avkastningen på sociala förmågor har stigit mest för de som är mer välbetalda. 

• De yrken som uppvisar större lönepåslag för social förmåga anställer också fler personer med hög social förmåga. 

• I branscher och yrken där produktionen lättare kan läggas ut till andra länder och där IT-investeringar är omfattande syns både en högre avkastning på social förmåga och en ökad användning av sociala förmågor. 

Källa: DN.se, mars 2019
Länk

Comments are closed.