Tekniken inget problem för distansarbetande svenskar

Tekniken har inte strulat för de distansarbetande svenskarna, visar DN/Ipsos undersökning. Bara 5 procent tycker att den varit viktigaste invändningen.

Det stämmer bra med bilden hos den övervakande myndigheten PTS, som dock menar att regeringen inte kommer att nå målen för bredbandsutbyggnaden.

På undersökningens fråga om vad som varit mest negativt med arbete på distans svarade mer än hälften de sociala kontakterna/ensamheten. Själva tekniken verkar dock ha fungerat väl, enligt samma DN/Ipsos-undersökning.

Bara 5 procent tycker till exempel svag uppkoppling eller dålig utrustning har varit det värsta under distansarbetet. Samma siffra gäller för ett angränsande svar – att distansarbetet ”försämrar kommunikationen och samarbetet”.

Teknikfrågan ger bara marginella skillnader mellan män och kvinnor, 6 procent av de mellan 30 och 44 år anger tekniken som mest negativt, motsvarande siffra för dem som inte fyllt 30 är – 0 procent. Bara två procent av dem som bor i storstadsområden klagar på dålig uppkoppling eller liknande, mot 7 procent i övriga delar av landet.

På den ansvariga myndigheten Post- och telestyrelsen, PTS, nickar man åt den bild som undersökningen ger.

– Det har funkat väldigt bra. Alltsedan det bröt ut har vi haft en dialog i nationella telesamverkansgruppen, där flera myndigheter och större operatörer deltar. Bolagen började tidigt säkra upp med bland annat reservdelar, och vi fick bra prognoser , säger Ove Landberg, chef för enheten för robusthet på PTS.

Han säger att näten stått pall över hela landet, och alla dagar i veckan:
– Väldigt fort började trafiken gå från bostäder i stället för från kontor, och flera dagar i veckan närmat sig det som är normalt för söndagskvällar. Operatörerna har klarat av att styra om datatrafiken.

Men pandemin har visat andra effekter, som PTS nu ska utreda åt regeringen. Det ena gäller bland annat hur digitaliseringen under krisen har gynnat respektive missgynnat skolelever. I den andra ska myndigheten ta fram åtgärder för att ge äldre bättre digitala verktyg.

Regeringen har flera olika bredbandsmål. Ett av dem är att 95 procent av alla företag och hushåll under 2020 ska vara uppkopplade till bredband med en hastighet på minst 100 megabit per sekund. Det räcker mer än väl för att strömma en Netflixfilm med högsta kvalitet.  PTS räknar i sin senaste granskning med vi att når 85-88 procent.

Ett annat mål är att 98 procent av företag och hushåll år 2025 ska ha möjlighet att ansluta till tio gånger snabbare bredband –1 gigabit per sekund – mot 92 procent i dag. Detta tror PTS att Sverige klarar, dock inte att ge merparten av de resterande 2 procenten 100 megabit.

– Vi kollar statistiken och jämför också med de investeringar som görs med både offentliga och privata pengar. Med dagens takt fattas det 22 miljarder för att nå målet till 2025, säger Jens Ingman, marknadsanalytiker på PTS.

Digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) tvivlar på prognoserna och tror att kostnaden kommer att ”minska rejält” i nästa PTS-prognos. Men de vita bredbandsfläckarna finns, och regeringen har öronmärkt 650 miljoner för landsbygden till 2022. I år delas 136 miljoner ut till regionerna Blekinge, Västra Götaland, Värmland och Västernorrland.

– I dag har 89 procent av hushållen i tätort och småort möjlighet att koppla upp sig med 100 megabit per sekund. Motsvarande siffra är 48 procent bland de närmare 450.000 hushåll som finns i det som kallas glesbebyggelse, säger Jens Ingman.

Det svenska bredbandet byggs ut med fiber i allt från avancerade stadsnät till bykooperativ, i dag täcks närmare 70 procent av alla Sveriges enfamiljshus, enligt PTS.

Men nu kommer också 5G, ett mobilt höghastighetssystem som ska ge ännu häftigare onlinespel men framför allt koppla upp industrins maskiner direkt till nätet. Staten ställer inga krav på var eller i vilken takt 5G ska byggas, det bestämmer marknadens aktörer.

De stora svenska operatörerna har lanserat 5G i liten skala, men att döma av en rapport från en av dem, Tre, i veckan kommer det stora konsumentsuget att dröja. Två av tre tillfrågade visste inte skillnaden mot dagens 4G, bara 1 procent hade redan skaffat en 5G-telefon.

Comments are closed.