Distansarbete ökar kravet på stöd från chef och arbetsgivare, enligt forskaren Linda Widar. Hon varnar för medarbetare som säger att de blivit mer effektiva.

– Det är en konsekvens av att människor inte sätter gränser, säger hon.

Med medarbetare som arbetar på distans är det viktigt att ha en struktur för hur kommunikationen ska ske. Det säger Linda Widar, som forskar om distansarbete och hälsa vid Högskolan i Gävle.

– Det forskningen är enig om är betydelsen av stöd från chef och arbetsgivare. Dels handlar det om att få rätt digital utrustning, men också om att upprätthålla både den formella och sociala kommunikationen, säger hon.

Detta kan göras genom digitala möten – även sådana som är ostrukturerade – där det går att lyfta problem.

– Informella möten är ett sätt att fånga upp om medarbetarna inte mår bra, säger Linda Widar.

Hon understryker att resultaten från tidigare studier är splittrade. Forskningen har gjorts på självvalt distansarbete, i olika branscher, där det skiljt sig hur många dagar i veckan grupperna arbetat på distans. Under coronakrisen har valet att distansarbeta ofta inte skett frivilligt, säger hon.

– I en sådan här situation kan det vara många som upplever att de är socialt isolerade, säger Linda Widar.

Det kan särskilt gälla personer med särskilda behov eller svårigheter, och medarbetare med stort behov av social interaktion, säger hon.

– Vissa kanske bara tycker att det är roligt att göra något annat, medan andra kan få det väldigt jobbigt, säger Linda Widar.

I DN:s undersökning framgår att 27 procent har arbetat mer på distans under coronakrisen än innan. Av de tillfrågade har 16 procent arbetat på distans fem dagar i veckan. De flesta, 52 procent, uppger att de upplevt distansarbetet i huvudsak positivt, 34 procent lika delar positivt som negativt och 14 procent i huvudsak negativt.

Den största fördelen som upplevs med distansarbetet är att slippa pendla, det angav 29 procent av de tillfrågade. Över hälften, 51 procent, angav ensamhet och avsaknad av ett socialt sammanhang som den största nackdelen.

Enligt Linda Widar finns det en rad förändringar som kan underlätta för de som arbetar på distans. Ett första steg är att upprätta en arbetsmiljöpolicy som kan innehålla bestämmelser om den fysiska utrustningen, arbetstider och raster.

– Forskningen visar att anställda blir mer stillasittande, glömmer att ta pauser och arbetar mer under kvällar, helger och semestrar, säger hon.

I råden kan finnas tips om att exempelvis skapa en särskild yta där arbetet sköts eller tips på hur det går att skapa en mental avgränsning mellan arbete och fritid, genom exempelvis promenader före och efter jobbet. Vidare kan policyn också innehålla bestämmelser för hur kommunikationen ska skötas utanför arbetstid, eftersom medarbetarna ofta blir mer lättillgängliga med ständig digital uppkoppling. Det är viktigt att cheferna följer riktlinjerna själva, säger Linda Widar.

– Som chef är det viktigt att du föregår med gott exempel. Du kan inte förvänta dig att de anställda följer policyn om du inte gör det själv. Dessutom är det i synnerhet chefer som arbetar mer vid distansarbete, så det gäller att vara vaksam i sin egen roll, säger hon.

Det är också viktigt att se till att de anställda har god insikt i de digitala verktyg som ska användas och vet var information om hur de ska användas finns om det skulle uppstå problem, enligt Linda Widar.

– Annars riskerar de anställda att känna sig begränsade, säger hon.

Ett enkelt tips till chefer är att be de anställda ta med sig de rutiner som vanligtvis finns på arbetsplatsen, med pauser och avbrott. Hon anser att nya undersökningar som visar att de anställda blivit mer effektiva av distansarbetet ska tolkas med försiktighet, eftersom det ofta sker på bekostnad av utökad arbetstid.

– Det är en konsekvens av att människor inte sätter gränser. Om arbetstiden går ut över fritiden finns mindre tid för återhämtning och pauser, vilket kan leda till utmattning och stressproblematik längre fram.

Återhämtning och pauser är också viktigt för vår kognitiva förmåga, säger Linda Widar.

– Det gör helt enkelt att vi tänker bättre, säger hon.

”Fortsatt hemarbete efter semestrarna håller inte. Det arbetssättet börjar nu slå negativt på utveckling, tillväxt och lönsamhet.”

Det säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning, IFN.

Om tre veckor drar höstterminen coronaåret 2020 i gång på allvar.

Medan regioner runt om i världen bekämpar nya, uppflammande virusutbrott, funderar svenska företagsledare på hur de ska styra upp verksamheten när anställda kommer tillbaka från semestern. Låta medarbetare fortsätta att jobba hemifrån eller gradvis och strukturerat slussa in dem på arbetsplatsen, det är frågan.

Folkhälsomyndighetens uttalande tidigare i veckan om fortsatt hemarbete hela hösten är inte en ny rekommendation, snarare ett förtydligande om att lagt kort ligger.

Från den 1 april och fram till årsskiftet bör arbetsgivare se till att anställda arbetar hemifrån och undviker onödiga resor, enligt rekommendationen från i våras, med brasklappen att slutdatumet den 31 december 2020 kan ändras. Förbudet mot att ordna allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 personer omfattar inte arbetsplatser.

”Hemarbete var bra, kanske den enda lösningen när corona slog till. När det som redan låg i pipeline skulle genomföras och alla visste vad de hade att göra. Men nu?”, fortsätter IFN-chefen Magnus Henrekson.

”Kärnan i all verksamhet är inte bara vad, utan också hur något sägs. Spontan interaktion mellan medarbetare är central. Då framkommer viktiga aspekter som inte kommer fram i digitala möten eller massmejl. Till slut börjar bolagens verksamhet – utveckling, kreativitet, engagemang, strategi, kundnytta och nya, innovativa lösningar, men även effektivitet och produktivitet – ta skada.”

IFN har forskat kring ekonomiska och sociala näringslivsfrågor i 80 år genom att ifrågasätta gamla och nya sanningar. Institutet har drygt 40 anställda och över 30 anknutna forskare, och rankas inom entreprenörskap som nummer två i Europa, efter London School of Economics.

Många bolag införde hemarbete redan i mars. När börjar vi nå skadegränsen?
”Den punkten har vi nog redan nått.”

Magnus Henrekson pekar också på risken för ohälsa:

”Många kan inte ordna en avskild plats i bostaden utan blir stressade av dålig arbetsro med trångboddhet, partner, barn och andra distraktioner omkring sig. Andra vantrivs utan energin från kollegor, blir retliga och passiva.”

Hemarbete suddar även ut gränsen mellan arbetsliv och privatliv.

”En del slutar inte jobba, andra får allt svårare att hålla rutiner och förbli självgående.”

Fast en del presterar mer och effektivare utan störningar i till exempel kontorslandskap?
”Absolut. Produktivitet är en kombination av arbetsorganisation, personlighet och framför allt arbetsuppgiftens art.”

Enligt statsepidemiolog Anders Tegnell har covid-19 blivit en ”kick-off” för mer distansarbete även efter pandemin. Ekonomiprofessorn håller delvis med:

”Distansarbete lär öka framöver. Min poäng är att långvarigt isolerat arbete utan spontan interaktion mellan medarbetare slår negativt på utveckling, tillväxt och lönsamhet, och att det slår fortare och hårdare än många tror. Hemarbete medför även en rad tveksamheter vad gäller cybersäkerhet.”

Magnus Henrekson har forskat kring tillväxt, jobb och välfärd, egenföretagande och entreprenörskap samt hur idéer omsätts i innovationer och växande företag i över 30 år. Han är kritisk till förlängda statsstöd i återhämtningens namn:

”Permitteringsstöd har delvis dålig träffsäkerhet. Det som fungerar i stora, välkapitaliserade industriföretag träffar ofta fel i tjänstesektorn, där personliga möten har affärskritisk betydelse. Den svenska arbetslinjen – att det ska löna sig mer för den enskilde att jobba än att få bidrag – kan skadas permanent. Strukturförändringar som högre a-kassa och slopad karensdag kan, om åtgärderna tillåts fortgå, försvåra integration och jobbskapande längre fram.”

Källa: DI.se, 1 augusti 2020
Av: Johanna Saldert
Länk