Så överlever du på jobbet efter semestern

Posted in Aktuellt, Allmänt on August 13th, 2020 by admin

Att slita sig från hängmattan är sällan helt enkelt. Extra jobbigt kan det vara om anledningen är att du ska återgå till jobbet. Här är experternas råd för att överleva den första tiden på arbetet – och vad du ska undvika.

Ångest, stress och nedstämdhet. I takt med att semestern går mot sitt slut drabbas flera människor av dessa känslor. Andra ser i stället fram emot att få återgå till sina rutiner.

Oavsett kan det alltid vara bra att preppa inför jobbstarten. Ett första steg är att mentalt förbereda dig. Det räcker att du gör det cirka två dagar innan, tipsar Per Johnsson som är universitetslektor i psykologi vid Lunds universitet.

– Det kanske låter krångligt, men låt tanken förbereda dig inför jobbet. Till exempel kan du planera vad du ska göra första dagen. Du kan också tänka på vilken tid du måste gå upp på morgonen, säger han.

Det sistnämnda harvisat sig vara effektivt. Så fort hjärnan är inställd på att vakna en viss tid förbereder sig kroppen. Det är bland annat därför flera av oss vaknar några minuter innan alarmet ringer.

Dessutom kan kläder hjälpa dig att komma i rätt humör, berättar Giorgio Grossi som är psykoterapeut på Stressmottagningen i Stockholm.

– Om du vill förbereda dig inför jobbstarten kan du välja kläder redan kvällen innan. Det är lätt hänt att vi går runt i mjukiskläder om vi arbetar hemifrån, men risken med det är att vi blir passiviserade. Ett sätt att hålla dig mentalt aktiv är att byta kläder, säger han.

Är mejlinkorgen fylld med post? Har du glömt bort ditt lösenord? Försök att bara hålla huvudet över vattnet den första veckan. I själva verket är det helt normalt att hjärnan behöver några dagar för att återupplivas.

– Har du kopplat av mycket på semestern blir du trött av att börja jobba. Tyvärr är det många som inte accepterar det och tycker de borde klara av mer. Men egentligen ska du tillåta dig själv att må som du gör, säger Per Johnsson.

Han tillägger:

– Pressa inte dig själv att till exempel beta av hela mejlinkorgen på en gång. Men skjut inte heller upp för mycket på framtiden. Sanningen är att det tar mycket energi att skjuta upp saker. Oftast skapar det ännu mer stress.

Det bästa äratt helt enkelt mjukstarta. Bestäm till exempel att du ska återgå i tjänst på en onsdag. På så sätt har du bara två dagar att jobba – innan det är dags för helgen. Dessutom kan du sätta upp som mål att ha ”randiga” dagar. Inom psykologin innebär det att du skapar en balans mellan aktiviteter och återhämtning.

– Det är inte så dumt att tänka på vanliga skollektioner, som oftast varar i 40 eller 45 minuter. Efter det tar du en paus och vilar upp dig, säger Giorgio Grossi.

Återhämtningen ser olika ut beroende på vad du jobbar med. Om yrket är mentalt krävande behöver du låta hjärnan vila, till exempel ta en bensträckare. Den som i stället har ett fysiskt jobb, såsom byggnadsarbetare, behöver låta kroppen vila. Om det är ont om tid är tio minuter bättre än ingen rast alls.

– Dock ska du undvika att ta en tupplur. Många som är stressade eller oroliga har svårt att sova lugnt hela natten. Då är det bra att förlänga den vakna tiden och lägga dig i sängen först när du är riktigt trött, säger Giorgio Grossi.

Mår du fortfarandedåligt efter några veckor? I så fall kan det vara dags att ta en titt i spegeln.

– Fundera på om det här verkligen är rätt jobb för dig. Till exempel kanske du vantrivs med chefen eller kollegorna. Det kan även vara något i hemmet som tar all din kraft. I coronatider har vi vant oss vid att arbeta själva och vara lite självupptagna. I ett sånt här läge kan det dock vara bra att kontakta kollegorna och se om du kan få hjälp med till exempel uppgifterna, säger Per Johnsson.

Fakta. Att tänka på inför jobbstarten

1. Förbered dig mentalt 

Att tänka på jobbet under hela semestern är sällan bra, då din återhämtning kan försämras. Däremot kan det vara klokt att förbereda dig åtminstone en eller två dagar innan. Till exempel kan du bestämma vilken tid du ska gå upp eller hur du ska lägga upp arbetsuppgifterna på bästa sätt.

 

2. Klä dig 

Ett ytterligare knep för att förbereda hjärnan är att välja kläder. Att regelbundet byta kläder håller oss dels mentalt aktiva, men likaså kan det bidra till att vi känner oss professionella – trots att vissa av oss jobbar hemifrån.

 

3. Tillåt dig själv att må som du gör 

Känner du dig slö den första tiden på jobbet? Det är fullt normalt, speciellt om du har haft en lugn semester. Av samma anledning brukar vissa återgå i tjänst på en onsdag. Var snäll mot dig själv och försök att inte pressa dig själv.

 

4. Planera randiga dagar 

Med det menas att skapa en balans mellan återhämtning och aktiviteter. Bestäm att du ska sitta ett visst antal minuter och arbeta fokuserat. Efter det tar du en paus.

 

Om yrket är mentalt krävande behöver du låta hjärnan vila, till exempel ta en bensträckare. Den som i stället har ett fysiskt jobb, såsom byggnadsarbetare, behöver låta kroppen vila.

 

Källa: Giorgio Grossi och Per Johnsson

 

Källa: DN.se, augusti 2020
Av: Raffaela Lindström
Länk

Börschefers privatliv angår aktieägarna

Posted in Aktuellt, Allmänt, Board work / Styrelsearbete, Leadership / Ledarskap on August 10th, 2020 by admin
Skulle du köpa aktier i ett företag där vd:n kan misstänkas vara en tvångsmässig lögnare privat?

En ny bok med bäring på ett stort svenskt börsbolag visar på faran i att bländas av karismatiska företagsledare. Vd:n ska till exempel ha tillsatt en kompis till en hög chefspost trots att det fanns bättre lämpade kandidater.

Så sent som för ett par veckor sedan sparkades McDonald’s vd Stephen Easterbrook efter ett förhållande med en anställd, något som bröt mot företagets policy. För många år sedan träffade jag en förvaltare som helt hade slutat att ta personliga möten med vd:ar. Orsaken var att han alldeles för många gånger blivit så påverkad av direktörernas utstrålning att det grumlat omdömet och lett till misslyckade investeringar.

”En charmig vd är i princip omöjlig att stå emot”, suckade han.

En vd i ett stort börsbolag är i dag inte bara verksamhetschef utan också varumärkets främsta ansikte utåt, ett slags maskot som helst ska vara både siffersnille och estradör på en global arena. Men vad du ser hos en vd är inte alltid vad du får. En intressant studie i detta fenomen utgör boken ”En halv man” som kommit ut under hösten. Där skildrar den ensamstående läraren Åsa Ahlund sitt mångåriga förhållande med en hyllad svensk företagsledare, som i boken fått det fingerade namnet ”Anders”.

Två saker bör påpekas direkt: för det första är denna typ av bok per definition en partsinlaga där bara ena sidan får komma till tals. I alla mänskliga relationer finns minst två lika giltiga versioner. Trovärdigheten stärks dock av att stora delar av innehållet i boken vilar på en mycket omfattande sms-trafik.

Datum och händelser stämmer också, så långt Di kunnat kontrollera, med verkliga skeenden i de aktuella företagen. För det andra är ett trassligt privatliv, även utomäktenskapliga affärer, knappast unikt eller på något sätt olagligt. Det behöver inte betyda att vederbörande inte sköter sitt jobb på ett fläckfritt sätt. Det går att argumentera för att denna typ av uppgifter faller inom ramen för skvaller och borde stanna där.

Men det som kommer fram i ”En halv man” väcker allvarliga frågor om företagsledarens omdöme även i jobbsammanhang. Enligt boken berättar han exempelvis för Åsa Ahlund att han är på väg att byta jobb, något som mycket väl skulle kunna utgöra ett så kallat obehörigt röjande av insiderinformation, ett brott med fängelse i straffskalan.

”Anders” medger också enligt Åsa Ahlund att han tillsatt en kompis till en hög chefspost trots att det fanns bättre lämpade kandidater. Och han ger sin älskarinna nycklarna till sin tidigare arbetsgivares representationsvåning, ett misstänkt missbruk av aktieägarnas resurser för privata ändamål.

Det är uppgifter som en ansvarsfull styrelse inte bara kan vifta bort. Den fråga som borde gro hos en samvetsgrann styrelseledamot är: har ”Anders” även vid andra tillfällen handskats vårdslöst med insiderinformation eller företagets tillgångar?”

En knivigare, men ändå relevant fråga, handlar om karaktär. Hur sannolikt är det att en person som, om man ska tro boken, lever ett dubbelliv baserat på en strid ström av lögner, får en perfekt kalibrerad moralkompass så fort han kliver in genom dörren till vd-rummet? En individ som tar den typen av risker är också en tacksam måltavla för olika typer av utpressning, i värsta fall från främmande makt.

Att en vd:s privatliv i högsta grad kan bli en fråga för styrelse, ägare och aktiemarknad finns det gott om exempel på.

Så sent som för ett par veckor sedan sparkades McDonald’s vd Stephen Easterbrook efter ett förhållande med en anställd, något som bröt mot företagets policy. Renault och Nissan-bossen Carlos Ghosn dramatiska fall från stjärna till utpekad skurk handlar delvis om att han blandat ihop företagets pengar med sina egna.

Hur bolaget bör förhålla sig till uppgifterna om ”Anders” är upp till hans styrelse att avgöra. För alla andra är ”En halv man” en nyttig lektion i vikten av att inte hänga upp sina uppfattningar om företag för mycket på enskilda personer.

Vd:ar är inte robotar utan människor med styrkor och brister som alla andra. Ett skäl så gott som något att ägna lika mycket tid åt att plöja årsredovisningar som att lyssna på färgstarka företagsledare. Visst kan även siffror ljuga ibland, men eftersmaken blir inte lika bitter.

Källa: DI.se, 10 augusti 2020

Så styr och stöttar du medarbetare som jobbar på distans

Posted in Aktuellt, Allmänt, Leadership / Ledarskap on August 5th, 2020 by admin

Distansarbete ökar kravet på stöd från chef och arbetsgivare, enligt forskaren Linda Widar. Hon varnar för medarbetare som säger att de blivit mer effektiva.

– Det är en konsekvens av att människor inte sätter gränser, säger hon.

Med medarbetare som arbetar på distans är det viktigt att ha en struktur för hur kommunikationen ska ske. Det säger Linda Widar, som forskar om distansarbete och hälsa vid Högskolan i Gävle.

– Det forskningen är enig om är betydelsen av stöd från chef och arbetsgivare. Dels handlar det om att få rätt digital utrustning, men också om att upprätthålla både den formella och sociala kommunikationen, säger hon.

Detta kan göras genom digitala möten – även sådana som är ostrukturerade – där det går att lyfta problem.

– Informella möten är ett sätt att fånga upp om medarbetarna inte mår bra, säger Linda Widar.

Hon understryker att resultaten från tidigare studier är splittrade. Forskningen har gjorts på självvalt distansarbete, i olika branscher, där det skiljt sig hur många dagar i veckan grupperna arbetat på distans. Under coronakrisen har valet att distansarbeta ofta inte skett frivilligt, säger hon.

– I en sådan här situation kan det vara många som upplever att de är socialt isolerade, säger Linda Widar.

Det kan särskilt gälla personer med särskilda behov eller svårigheter, och medarbetare med stort behov av social interaktion, säger hon.

– Vissa kanske bara tycker att det är roligt att göra något annat, medan andra kan få det väldigt jobbigt, säger Linda Widar.

I DN:s undersökning framgår att 27 procent har arbetat mer på distans under coronakrisen än innan. Av de tillfrågade har 16 procent arbetat på distans fem dagar i veckan. De flesta, 52 procent, uppger att de upplevt distansarbetet i huvudsak positivt, 34 procent lika delar positivt som negativt och 14 procent i huvudsak negativt.

Den största fördelen som upplevs med distansarbetet är att slippa pendla, det angav 29 procent av de tillfrågade. Över hälften, 51 procent, angav ensamhet och avsaknad av ett socialt sammanhang som den största nackdelen.

Enligt Linda Widar finns det en rad förändringar som kan underlätta för de som arbetar på distans. Ett första steg är att upprätta en arbetsmiljöpolicy som kan innehålla bestämmelser om den fysiska utrustningen, arbetstider och raster.

– Forskningen visar att anställda blir mer stillasittande, glömmer att ta pauser och arbetar mer under kvällar, helger och semestrar, säger hon.

I råden kan finnas tips om att exempelvis skapa en särskild yta där arbetet sköts eller tips på hur det går att skapa en mental avgränsning mellan arbete och fritid, genom exempelvis promenader före och efter jobbet. Vidare kan policyn också innehålla bestämmelser för hur kommunikationen ska skötas utanför arbetstid, eftersom medarbetarna ofta blir mer lättillgängliga med ständig digital uppkoppling. Det är viktigt att cheferna följer riktlinjerna själva, säger Linda Widar.

– Som chef är det viktigt att du föregår med gott exempel. Du kan inte förvänta dig att de anställda följer policyn om du inte gör det själv. Dessutom är det i synnerhet chefer som arbetar mer vid distansarbete, så det gäller att vara vaksam i sin egen roll, säger hon.

Det är också viktigt att se till att de anställda har god insikt i de digitala verktyg som ska användas och vet var information om hur de ska användas finns om det skulle uppstå problem, enligt Linda Widar.

– Annars riskerar de anställda att känna sig begränsade, säger hon.

Ett enkelt tips till chefer är att be de anställda ta med sig de rutiner som vanligtvis finns på arbetsplatsen, med pauser och avbrott. Hon anser att nya undersökningar som visar att de anställda blivit mer effektiva av distansarbetet ska tolkas med försiktighet, eftersom det ofta sker på bekostnad av utökad arbetstid.

– Det är en konsekvens av att människor inte sätter gränser. Om arbetstiden går ut över fritiden finns mindre tid för återhämtning och pauser, vilket kan leda till utmattning och stressproblematik längre fram.

Återhämtning och pauser är också viktigt för vår kognitiva förmåga, säger Linda Widar.

– Det gör helt enkelt att vi tänker bättre, säger hon.

 

 

Professor varnar för hemarbetet: ”Bolagen börjar ta skada”

Posted in Aktuellt, Allmänt on August 1st, 2020 by admin

”Fortsatt hemarbete efter semestrarna håller inte. Det arbetssättet börjar nu slå negativt på utveckling, tillväxt och lönsamhet.”

Det säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning, IFN.

Om tre veckor drar höstterminen coronaåret 2020 i gång på allvar.

Medan regioner runt om i världen bekämpar nya, uppflammande virusutbrott, funderar svenska företagsledare på hur de ska styra upp verksamheten när anställda kommer tillbaka från semestern. Låta medarbetare fortsätta att jobba hemifrån eller gradvis och strukturerat slussa in dem på arbetsplatsen, det är frågan.

Folkhälsomyndighetens uttalande tidigare i veckan om fortsatt hemarbete hela hösten är inte en ny rekommendation, snarare ett förtydligande om att lagt kort ligger.

Från den 1 april och fram till årsskiftet bör arbetsgivare se till att anställda arbetar hemifrån och undviker onödiga resor, enligt rekommendationen från i våras, med brasklappen att slutdatumet den 31 december 2020 kan ändras. Förbudet mot att ordna allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 personer omfattar inte arbetsplatser.

”Hemarbete var bra, kanske den enda lösningen när corona slog till. När det som redan låg i pipeline skulle genomföras och alla visste vad de hade att göra. Men nu?”, fortsätter IFN-chefen Magnus Henrekson.

”Kärnan i all verksamhet är inte bara vad, utan också hur något sägs. Spontan interaktion mellan medarbetare är central. Då framkommer viktiga aspekter som inte kommer fram i digitala möten eller massmejl. Till slut börjar bolagens verksamhet – utveckling, kreativitet, engagemang, strategi, kundnytta och nya, innovativa lösningar, men även effektivitet och produktivitet – ta skada.”

IFN har forskat kring ekonomiska och sociala näringslivsfrågor i 80 år genom att ifrågasätta gamla och nya sanningar. Institutet har drygt 40 anställda och över 30 anknutna forskare, och rankas inom entreprenörskap som nummer två i Europa, efter London School of Economics.

Många bolag införde hemarbete redan i mars. När börjar vi nå skadegränsen?
”Den punkten har vi nog redan nått.”

Magnus Henrekson pekar också på risken för ohälsa:

”Många kan inte ordna en avskild plats i bostaden utan blir stressade av dålig arbetsro med trångboddhet, partner, barn och andra distraktioner omkring sig. Andra vantrivs utan energin från kollegor, blir retliga och passiva.”

Hemarbete suddar även ut gränsen mellan arbetsliv och privatliv.

”En del slutar inte jobba, andra får allt svårare att hålla rutiner och förbli självgående.”

Fast en del presterar mer och effektivare utan störningar i till exempel kontorslandskap?
”Absolut. Produktivitet är en kombination av arbetsorganisation, personlighet och framför allt arbetsuppgiftens art.”

Enligt statsepidemiolog Anders Tegnell har covid-19 blivit en ”kick-off” för mer distansarbete även efter pandemin. Ekonomiprofessorn håller delvis med:

”Distansarbete lär öka framöver. Min poäng är att långvarigt isolerat arbete utan spontan interaktion mellan medarbetare slår negativt på utveckling, tillväxt och lönsamhet, och att det slår fortare och hårdare än många tror. Hemarbete medför även en rad tveksamheter vad gäller cybersäkerhet.”

Magnus Henrekson har forskat kring tillväxt, jobb och välfärd, egenföretagande och entreprenörskap samt hur idéer omsätts i innovationer och växande företag i över 30 år. Han är kritisk till förlängda statsstöd i återhämtningens namn:

”Permitteringsstöd har delvis dålig träffsäkerhet. Det som fungerar i stora, välkapitaliserade industriföretag träffar ofta fel i tjänstesektorn, där personliga möten har affärskritisk betydelse. Den svenska arbetslinjen – att det ska löna sig mer för den enskilde att jobba än att få bidrag – kan skadas permanent. Strukturförändringar som högre a-kassa och slopad karensdag kan, om åtgärderna tillåts fortgå, försvåra integration och jobbskapande längre fram.”

 

 

Källa: DI.se, 1 augusti 2020
Av: Johanna Saldert
Länk