Professor varnar för hemarbetet: ”Bolagen börjar ta skada”

”Fortsatt hemarbete efter semestrarna håller inte. Det arbetssättet börjar nu slå negativt på utveckling, tillväxt och lönsamhet.”

Det säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning, IFN.

Om tre veckor drar höstterminen coronaåret 2020 i gång på allvar.

Medan regioner runt om i världen bekämpar nya, uppflammande virusutbrott, funderar svenska företagsledare på hur de ska styra upp verksamheten när anställda kommer tillbaka från semestern. Låta medarbetare fortsätta att jobba hemifrån eller gradvis och strukturerat slussa in dem på arbetsplatsen, det är frågan.

Folkhälsomyndighetens uttalande tidigare i veckan om fortsatt hemarbete hela hösten är inte en ny rekommendation, snarare ett förtydligande om att lagt kort ligger.

Från den 1 april och fram till årsskiftet bör arbetsgivare se till att anställda arbetar hemifrån och undviker onödiga resor, enligt rekommendationen från i våras, med brasklappen att slutdatumet den 31 december 2020 kan ändras. Förbudet mot att ordna allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 personer omfattar inte arbetsplatser.

”Hemarbete var bra, kanske den enda lösningen när corona slog till. När det som redan låg i pipeline skulle genomföras och alla visste vad de hade att göra. Men nu?”, fortsätter IFN-chefen Magnus Henrekson.

”Kärnan i all verksamhet är inte bara vad, utan också hur något sägs. Spontan interaktion mellan medarbetare är central. Då framkommer viktiga aspekter som inte kommer fram i digitala möten eller massmejl. Till slut börjar bolagens verksamhet – utveckling, kreativitet, engagemang, strategi, kundnytta och nya, innovativa lösningar, men även effektivitet och produktivitet – ta skada.”

IFN har forskat kring ekonomiska och sociala näringslivsfrågor i 80 år genom att ifrågasätta gamla och nya sanningar. Institutet har drygt 40 anställda och över 30 anknutna forskare, och rankas inom entreprenörskap som nummer två i Europa, efter London School of Economics.

Många bolag införde hemarbete redan i mars. När börjar vi nå skadegränsen?
”Den punkten har vi nog redan nått.”

Magnus Henrekson pekar också på risken för ohälsa:

”Många kan inte ordna en avskild plats i bostaden utan blir stressade av dålig arbetsro med trångboddhet, partner, barn och andra distraktioner omkring sig. Andra vantrivs utan energin från kollegor, blir retliga och passiva.”

Hemarbete suddar även ut gränsen mellan arbetsliv och privatliv.

”En del slutar inte jobba, andra får allt svårare att hålla rutiner och förbli självgående.”

Fast en del presterar mer och effektivare utan störningar i till exempel kontorslandskap?
”Absolut. Produktivitet är en kombination av arbetsorganisation, personlighet och framför allt arbetsuppgiftens art.”

Enligt statsepidemiolog Anders Tegnell har covid-19 blivit en ”kick-off” för mer distansarbete även efter pandemin. Ekonomiprofessorn håller delvis med:

”Distansarbete lär öka framöver. Min poäng är att långvarigt isolerat arbete utan spontan interaktion mellan medarbetare slår negativt på utveckling, tillväxt och lönsamhet, och att det slår fortare och hårdare än många tror. Hemarbete medför även en rad tveksamheter vad gäller cybersäkerhet.”

Magnus Henrekson har forskat kring tillväxt, jobb och välfärd, egenföretagande och entreprenörskap samt hur idéer omsätts i innovationer och växande företag i över 30 år. Han är kritisk till förlängda statsstöd i återhämtningens namn:

”Permitteringsstöd har delvis dålig träffsäkerhet. Det som fungerar i stora, välkapitaliserade industriföretag träffar ofta fel i tjänstesektorn, där personliga möten har affärskritisk betydelse. Den svenska arbetslinjen – att det ska löna sig mer för den enskilde att jobba än att få bidrag – kan skadas permanent. Strukturförändringar som högre a-kassa och slopad karensdag kan, om åtgärderna tillåts fortgå, försvåra integration och jobbskapande längre fram.”

 

 

Källa: DI.se, 1 augusti 2020
Av: Johanna Saldert
Länk

Comments are closed.