Styrelsernas ersättningar stiger

Arvodena för styrelseledamöterna i flera av Stockholmsbörsens största bolag ska höjas på årets stämmor, visar Di:s kartläggning. Swedbanks ordförande Göran Persson och hans kolleger i styrelsen kan glädjas åt en rejäl löneökning på 8 procent.

Efter det pandemityngda 2020 hoppas näringslivet på en ordentlig omstart under innevarande år. Ifjol ställde många bolag in utdelningen till aktieägarna till följd av osäkerheten i spåren av covid-19-utbrottet. Även föreslagna höjningar av arvodet för ordföranden och övriga styrelseledamöter uteblev.

Tio av de elva valberedningar i OMXS30-bolagen som hittills kallat till årsstämma har föreslagit höjda styrelsearvoden. Av de som föreslår påökning ligger höjningen i snitt på 4,6 procent för styrelseordförande, respektive 4,4 för övriga styrelseledamöter.

När valberedningarna på löpande band drog tillbaka sina förslag på höjda arvoden, stod besluten i direkt relation till osäkerheten kopplat till pandemin. I ett mer normaliserat marknadsläge finns det inte längre något hinder för bolagen att höja ersättningarna till styrelserna, enligt Aktiespararnas vd Joacim Olsson.

”När ett företag befinner sig i en kris där intäkter och lönsamhet påverkas måste man så klart förhålla sig till alla kostnader, men nu ser vi snarare väldigt välmående bolag i stor utsträckning trots pandemin”, säger han.

Han ser däremot inget självändamål i att höja arvodena, utöver att kunna erbjuda konkurrenskraftiga ersättningsnivåer för att locka till sig den bästa kompetensen.

”Styrelsearvoden ska återspegla det ansvar och den arbetsinsats som krävs i ett bolags styrelse och till viss mån även sättas så att det är lätt att rekrytera rätt kompetens till styrelsen. Jag har svårt att se att pandemin skulle ha gjort styrelseuppdraget mindre ansvarsfullt eller mindre arbetskrävande”, säger han.

I samband med virusutbrottet fördröjdes även den svenska avtalsrörelsen och den återupptogs först under hösten. Arbetsgivarna och facken inom industrin enades om ett löneavtal på 5,4 procent i ett 29 månader långt avtal som löper ut den 31 mars 2023. Nivån brukar ses som normen för svensk löneökning.

Högst påökning förslår valberedningen i Swedbank SWED A -1,87% där ordförande Göran Persson får ett lönepåslag om 8 procent till drygt 2,8 miljoner kronor per år efter årsstämman i slutet av mars – långt över den generella löneutvecklingen i Sverige och övriga ordföranden bland OMXS30-bolagen (se faktaruta).

Pensionsjätten Alecta äger aktieposter i de tre svenska storbankerna samt Nordea NDA SE -1,65% och har en representant i respektive valberedning. Carina Silberg, chef för ägarstyrning på Alecta, påpekar att styrelsearvodet i Swedbank länge varit lägre än hos konkurrenterna.

”Vi har under flera år sett att Swedbank ligger lägre än de övriga bankerna och vi tror helt enkelt inte att det gynnar möjligheten att rekrytera ledamöter till styrelsen. Det handlar om att ta igen den skillnaden”, säger hon.

Samtliga valberedningar med en Alecta-representant bland OMXS30-bolagen, som Di kartlagt, föreslår att höja arvodet för ordförande och övriga styrelseledamöter.

”Vi ser arvodet som en lön och ledamöternas arbete har inte minskat. Förra året stod även många styrelsearvoden still, och det med rätta – läget var osäkert och många saker ställdes in, även utdelningarna”, säger Carina Silberg.

Finns det en risk att bolagens anställda känner sig förfördelade när arvodet för ordförande och styrelseledamöter höjs kraftigt?
”Det kan jag inte utesluta. Men jag tror att många valberedningar har beaktat hur lönerörelsen har rört sig i resonemanget kring arvoden. Vi hoppas att man ser att vi agerar för att kunna ha kompetenta styrelser på plats för god värdeökning framåt.”

I investmentbolaget Industrivärden, där Fredrik Lundberg är ordföranden, har samtliga av de fem portföljbolag som hittills skickat kallelse till årsstämman gett förslag på ökade styrelsearvoden. Störst påslag – 5,8 procent – förslås till hygienkoncernen Essitys ESSITY B -1,78% ordförande Pär Boman med styrelse.

”Det är rimligt att personer som lägger ned mycket kraft och engagemang på sitt styrelseuppdrag också får en rimlig ersättning. Att man höjer arvodena över tid med som nu ganska måttliga belopp är helt naturligt. Vi är beroende av att ha duktiga människor i våra styrelser”, säger Fredrik Lundberg.

Är styrelsearvoden för låga i svenska bolag i dag?
”I vissa bolag där arbetsinsatsen har ökat kraftigt kan det vara så att man behöver se över arvodena. Komplexiteten i styrelsearbetet har ökat på väldigt många håll, men det måste avgöras från fall till fall i varje enskilt bolag.”

Källa: DI.se, 1 mars 2021
Länk

Comments are closed.