The decade of the “young old” begins

Posted in Aktuellt, Allmänt on January 7th, 2020 by admin

The decade of the “young old” begins
People turning 65 will not retire quietly into the background, predicts John Parker.

THE YEAR 2020 will mark the beginning of the decade of the yold, or the “young old”, as the Japanese call people aged between 65 and 75. The height of the baby boom, the period of high fertility in rich countries after the second world war, was 1955-60. The traditional retirement age is 65, and 2020-25 is 65 years later. One might therefore expect peak retirement for baby-boomers in the coming years—except that they are not retiring. By continuing to work, and staying socially engaged, the boomers, in their new guise as the young old, will change the world, as they have done several times before at different stages of their lives.

The yold are more numerous, healthier and wealthier than previous generations of seniors. There will be 134m 65- to 74-year-olds in rich countries in 2020 (11% of the population), up from 99m (8%) in 2000. That is the fastest rate of growth of any large age group. Health worsens with age, but the yold are resisting the decline better than most: of the 3.7 years of increased life expectancy in rich countries between 2000 and 2015, says the World Health Organisation, 3.2 years were enjoyed in good health. The yold are also better off: between 1989 and 2013, the median wealth of families headed by someone over 62 in America rose by 40% to $210,000, while the wealth of all other age groups declined.

The yold are busier, too. In 2016 just over a fifth of people aged 65-69 were in work in rich countries, a figure that is rising fast. Working is one of the factors that are helping people stay healthy longer. A German study found that people who remain at work after the normal retirement age manage to slow the cognitive decline associated with old age and have a cognitive capacity of someone a year and a half younger.

And miles to go before they sleep
In short, the yold are not just any group of old people. They are challenging the traditional expectations of the retired as people who wear slippers and look after the grandchildren. That will disrupt consumer, service and financial markets.

The over-60s are one of the fastest-growing groups of customers of the airline business. The yold are vital to the tourism industry because they spend much more, when taking a foreign holiday, than younger adults. They are also changing education. Harvard has more students at its Division for Continuing Education (for mature and retired students) than it does at the university itself. And, because of the importance of pensions, the yold are transforming insurance companies from passive distributors of fixed annuities to financial-service providers for customers who want to manage their pension pots more actively.

The rise of the yold will be a boon to themselves, to economies and to societies. Many bosses and hr departments think productivity falls with age, but studies of truckmaking and insurance firms in Germany suggest older workers have, if anything, slightly above-average productivity—and that teams of workers from multiple generations are the most productive of all. Societies should be better off because public spending on health and pensions should be lower than expected, as people work longer and need less medical care.

But for all this to happen, three big things will have to change, under pressure from the yold themselves. The most important is public attitudes towards older people, and in particular the expectation that 60-somethings ought to be putting their feet up and quietly retiring into the background. Many companies discriminate against older workers by offering training only to younger ones, or by limiting part-time employment and job-sharing. The yold will demand that companies become more age-friendly and, in the process, help change attitudes towards ageing itself.

Government policies will have to change, too. The retirement age in many rich countries is still below the age to which many people want to work. The effective retirement age (the age at which people actually leave the workforce) is usually even lower. Public policy makes retirement a cliff edge, when it should be a ramp.

Third, higher numbers of healthy yold people will require drastic changes in health spending. Most diseases of ageing are best met with prevention and lifestyle changes. But only about 2-3% of most countries’ health-care spending goes on prevention. That will have to rise, because although the yold will constitute a bulge of comparative health and activity over the next decade, by 2030 they will hit 75—and enter a long period of decline for which few rich countries are ready.

This article appeared in the Leaders section of the print edition under the headline “The decae of the yold”

Source:Economist.com, January 2020
By: John Parker: correspondent, The Economist
Link

Bli ett stressfritt företag och öka lönsamheten

Posted in Aktuellt, Allmänt on December 19th, 2019 by admin

Visste du att både du och dina medarbetare jobbar bättre när ni #stressar mindre? Det är därför viktigt att kunna stressa ner då och då. Här kommer sju tips som hjälper snabbt.

Efter nyår rivstartar det mesta på företaget. Avslappnande soffmys ersätts av jobb, fullspäckade almanackor och stressande deadlines. Men visste du att både du och dina medarbetare jobbar bättre när ni stressar mindre? Därför är det viktigt att hitta ett sätt att gå ner i varv när stressnivån ökar. Har du koll på vad stress gör med kroppen?
När psykologen Cliff Arnall, på uppdrag av en PR-byrå, för elva år sedan utnämnde den tredje måndagen i januari till årets mest deprimerade dag kunde han knappast ana vilket stort genomslag hans fullständigt ovetenskapliga antagande skulle få. Igenkänningsfaktorn var förmodligen det största skälet till att denna ”årets deppigaste dag” fick sådant genomslag i media över hela världen.
Januari är en tuff månad, i synnerhet för oss nordbor. Det är kallt, fortfarande mörkt, julmyset är över och det är dags att gå tillbaka till jobb, skola och vardagsrutiner. Allt drar igång igen, med full fart. Kanske bör vi också därför utnämna januari till årets stressigaste månad? Med andan i halsen möter vi det nya året vilket inte alls är särskilt hälsosamt eller lönsamt för ditt företag.
Vad de flesta företag borde göra istället är att medvetet stressa ner. På så vis kan företaget undvika dyrbara sjukskrivningar och missade möjligheter när det gäller att få företaget att växa.
Stressrelaterade besvär ökar i det svenska arbetslivet. Under 2014 hade nästan var fjärde sysselsatt svensk haft olika besvär som orsakats av deras arbete, rapporterade Statistiska centralbyrån (SCB), och de angav stress som en av de mest tongivande orsakerna. Kvinnor var värre drabbade än män.

Vad är #stress?
Stress är ett invecklat fenomen både psykologiskt och fysiologiskt. Stressreaktioner insöndrar hormoner som står för en mängd processer i kroppen, bland annat i vårt blod och i immunsystemet. Stress påverkar också tillväxt, åldrandeprocesser och kroppens förmåga att lagra energi.
Några viktiga komponenter hittar vi i kroppens så kallade stress-axel, eller HPA-axeln som den också kallas. Axeln är ett system av bland annat hormoner och körtlar som utgör kroppens svar på vår mänskliga flykt- och kamprespons. HPA-axeln har fått sitt namn efter de engelska uttrycken för hypotalamus, hypofys och binjuren.
I hotfulla eller ansträngande situationer ökar insöndringen av hormonet kortikotropin från hypofysen. Kortikotropin transporteras via blodet till binjurarna där det stimulerar utsöndring av adrenalin, kortisol och noradrenalin till blodbanan. Dessa tre hormoner är de viktigaste stresshormonerna och de har en rad effekter på kroppen.
Stress kan sannolikt bidra till några av våra vanliga folksjukdomar. Hjärt- och kärlsjukdomar och typ-2 diabetes är några sådana sjukdomar som tycks kunna förvärras hos en person som lever med ett långvarigt stresspåslag utan möjlighet till återhämtning.
Stress kan förenklat brytas ned i två olika beståndsdelar. Stressorer, det som orsakar stress – och stressreaktioner, alltså vårt högst individuella sätt att reagera på olika typer av stressorer. Det finns både positiva och negativa stressorer.
Till de positiva räknas exempelvis fysisk aktivitet. Negativa stressorer kan vara sådant som störd nattsömn, att sitta fast i en bilkö eller att ha tidsbrist på jobbet.
Hur vi sedan reagerar på de här stressorerna hänger samman med flera saker, bland annat hur de olika stressorerna påverkar oss rent psykologiskt, men också hur kroppen rent fysiologiskt reagerar på stressen.

Tänk efter själv; när du och dina kollegor på kontoret, i perioder omges av en stor mängd stressorer, har du då svårt att hantera även de mer vardagliga stressorerna som till vardags inte brukar påverka dig nämnvärt? Svaret är självklart. Och det gäller även dina kollegor som dessutom jobbar sämre när de är stressade.

Följande effekter kan ses vid stress:
– Högt blodtryck
– Ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom
– Magsår
– Psykisk ohälsa

Är ni stressade på kontoret? Vad kan ni tillsammans göra åt det?
1. Agera. Att genomföra bestående livsstilsförändringar för att förbättra sin hälsa kan minska på stress.
2. Träna tillsammans på arbetstid. Fysisk aktivitet förbättrar humöret och bidrar till förbättrad koncentration.
Försök att få till en regelbunden träningsrutin.
3. Ät. Nyttig och sund kost kan hjälpa dig och dina kollegor att gå ned i vikt eller hålla vikten på en hälsosam
nivå och bidrar till en jämn energinivå. Tipsa gärna varandra om nyttiga och goda maträtter.
4. Meditera. Mindfulness och andra typer av medveten närvaro ger hjärnan en paus och minskar kroppens stresspåslag.
5. Öka förutsägbarheten genom att planera arbetet väl. För en majoritet av befolkningen, men inte för alla, kan det
vara rejält stressdämpande att göra livet mer förutsägbart, inrutat om du så vill.
6. Umgås. Sociala nätverk och umgängen, i synnerhet sådana där du får möjlighet att hjälpa eller stötta andra, har
visat sig kunna dämpa stress. Ta därför en promenad och ät lunch tillsammans.
7. Hitta rätt vägar för ditt företag. Lär dig känna igen stressorer på kontoret och hitta sätt att hantera dem som
fungerar för alla inblandade. Det handlar inte alltid om att kämpa sig ut ur det som är jobbigt och stressande.
Ibland kan ett helt nytt angreppssätt eller ett nytt sätt att tänka på ett problem vara det som allra bäst
dämpar stresspåslaget.

Satsa på stressfritt på kontoret direkt efter nyår, så ska du se att både du och dina medarbetare blir mer nöjda och att intäkterna skjuter i höjden.

Källa: HRnytt.se, 18 november 2019
Länk

Fem myter om stress

Posted in Aktuellt, Allmänt on December 12th, 2019 by admin

Före, under och efter ledigheter upplever många att kraven ökar, att fler saker än vanligt ska hinnas med före, eller betas av efter. Det som skulle bli avkoppling blir istället en källa till stress och trevliga aktiviteter kan dessutom också leda till stressreaktioner. Här är fem myter om stress.

Vad är egentligen stress och vad beror den på? Det finns en mängd teorier om hur den uppstår, vem som drabbas och vad man kan göra åt den. Det brittiska managementmagasinet The Training Journal har listat fem vanliga myter om stress:


Stress är dåligt för oss

Ja och nej. Stress är en naturlig reaktion på en farlig situation. Men i lagom dos kan den fungera motivationshöjande, skärpa fokus och effektivitet. För mycket stress är däremot skadligt.

Stress är en psykiskt sjukdom
Nej. Stress är inte en psykiskt sjukdom i sig. Men om vi inte tar tag i den kan för mycket stress under lång tid orsaka psykiska problem, som depression eller ångest. I Storbritannien drabbas en av sex vuxna av psykiska problem orsakade av stress.

Man kan inte kontrollera stress
Man kan inte alltid styra över orsakerna till stress. Men det finns metoder att hantera stress när den uppstår, som att motionera regelbundet, sätta av tid till nöjen, och schemalägg tid då vi inte tillåter oss att bli störda. Även när vi förväntar oss en riktigt stresstopp kan dessa metoder hjälpa.

Man blir inte stressad av roliga saker
Jo, även saker som gör oss lyckliga, som att få barn, gifta oss eller börja ett nytt spännande jobb kan orsaka stress. Man bör vara uppmärksam på att det är många faktorer som kan orsaka stress, och att alla reagerar olika.

Man ska inte prata om stress på jobbet
Att tala om stress på jobbet kan vara ett första steg mot en bättre arbetsmiljö och personalhälsa. Det kan också vara bra att ta in hjälp utifrån för att arbeta strukturerat med stressproblematiken.

Källa: Civilekonomen.se, 12 december 2019
Länk

Här är kraven morgondagens arbetskraft ställer på arbetsgivare

Posted in Aktuellt, Allmänt on December 10th, 2019 by admin

I fem års tid har Academic Work genomfört undersökningen YPAI och kartlagt vad young professionals letar efter hos en arbetsgivare.

Här är kraven morgondagens arbetskraft ställer på arbetsgivare 2019!

Topp 10 viktigaste när young professionals väljer arbetsgivare:
1. Trevliga kollegor/bra arbetsmiljö = 62%
2. Bra lön och förmåner = 55%
3. Intressanta och utmanande arbetsuppgifter = 55%
4. Bra chef och ledarskap = 52%
5. Goda utvecklingsmöjligheter = 47%
6. Trygg anställning = 37%
7. Flexibel arbetsplats och arbetstid = 37%
8. Geografiskt läge/närhet till hemmet = 28%
9. Företagets värderingar och kultur = 27%
10. Tydliga förväntningar och mål = 22%

Lälla: Academicwork.se
Länk

Så blir du mer effektiv på jobbet

Posted in Aktuellt, Allmänt, Executive Coaching on December 9th, 2019 by admin

Sex tips. Lycka till!

1. Fokusera!
Välj ett område som du vill förbättra. Det allra viktigaste är att området är avgränsat. Tänk litet och konkret. På så sätt blir det enklare att identifiera vad som är kärnan av problemet. Till exempel varför du lägger ner mycket tid på något som sällan tar dig framåt.

2. Identifiera!
Undersök vilka faktorer som påverkar flödet och utmaningarna som följer med det. Till exempel: vilka personer påverkar dig och din förmåga att styra området? Dessutom är det bra om området existerar på en specifik plats, såsom i hemmet eller på arbetsplatsen.


3. Eliminera!
Vid det här laget är det dags att stryka saker som tar upp din tid utan att det ger resultat. Kan du uppnå ett bra resultat på ett annat sätt än hur du gör nu?

Ett exempel: Ett varuhus säljer möbler. Företaget har väldigt många skruvar för varje möbel. Då kan de minska variationen på olika skruvar till sina möbler. Det gör det enklare att ha reservdelar i alla varuhusen – utan att det tar upp mycket plats.

4. Separera!
I bland kan det vara bäst att dela upp och organisera olika flöden. Ett sådant exempel är gatukorsningar med trafikljus. Bilar, cyklister och fotgängare går över gatan vid olika tillfällen. Alternativet hade varit att bara bilarna fick köra, vilket är mindre effektivt. Syftet med att separera flöden är att styra resurserna på ett sätt som gör att de kan användas så smidigt som möjligt.

5. Titta på andra!
Hitta inspiration bland personer i din omgivning. Du kan även studera hur framgångsrika personer på ditt område arbetar. Dock finns det en risk att du blir besviken om du inte når samma resultat som ”de bästa”.

6. Addera!
Känns det omöjligt att genomföra alla stegen? I vissa fall kan det vara svårt att hitta inspiration eller kunna separera flöden. En lösning är att öppna plånboken och kalendern. För att uppnå resultatet du hoppas på kan det behövas fler resurser. Om du arbetar i en fabrik kan det innebära att du behöver köpa en ny maskin.

Källa: Civilingenjören Nina Modig.

Du är din generation – eller?

Posted in Aktuellt, Allmänt on December 9th, 2019 by admin

90-talisterna är familjekära, 80-talisterna självupptagna karriärister och 40-talisterna är ett gäng surgubbar. Eller? Vad stämmer egentligen om olika generationer, och hur kan de förhålla sig till varandra?

Generation X och Y, 80-talister, millennials eller ”köttberg”. Att vilja kategorisera människor utifrån när de är födda är något som finns med oss sedan långt tillbaka. Och fördomarna är många om de olika generationerna. Men kan man verkligen kategorisera människor utifrån denna parameter? Anders Parment, generationsforskare vid Stockholms universitet, menar att man kan det – i alla fall till en viss del.


– Det finns en tydlig forskningsmodell som bygger på att generationer formas utifrån den omgivning de växt upp i. Och ens primära värderingar sätts mellan det att man är 16 och 24 år. Därför påverkas man av hur samhället ser ut under den tiden, säger han.

Stora händelser i samhället, eller samhällsförändringar på längre sikt är saker som påverkar de olika generationerna. Därför kan terrordåden 11 september 2001 vara en markör för den generation som är född på 80-talet. För en äldre generation är i stället mordet på Olof Palme, eller Berlinmurens fall något som satt spår. Många som var just mellan 16 och 24 kan minnas exakta platser de var på när de fick reda på stora händelser. Men det är inte bara plötsliga chocker som påverkar generationen.

– Det kan också handla om mer utdragna händelser, som kalla kriget, som påverkat en generation. Framtida generationer kan till exempel påverkas av att Donald Trump är president, säger han.

Anders Parment menar att det absolut finns värderingar och sätt att vara som definierar olika generationer, beroende på under vilken tid de växt upp. Som exempel tar han generationen som var mellan 16 och 24 år gamla när 68-rörelsen var stor.

– Gudrun Schyman, Leif GW Persson och Jan Guillou är exempel på den generationen. De kan gärna ifrågasätta och vara uppkäftiga, och har påverkats av uppväxten runt 68-rörelsen. Senare generationer som 60-talisterna, där Fredrik Reinfeldt är ett exempel, är mer följsamma, för de gick igenom den åldern under en period på 70-talet när det inte hände så mycket positivt i samhället: Då var det negativa händelser som ekonomisk kris som dominerade, säger han.

Men exakt hur generationer ska kategoriseras är omdiskuterat. I USA kallas generationen som föddes efter andra världskrigets slut för ”baby boomers”, men det är också den enda fastställda generation som folkräkningsmyndigheten i USA vill definiera.

”Babyboomen kännetecknas av en dramatisk ökning i födelsetal efter andra världskriget, och den består av en av de största generationerna i amerikansk historia. Till skillnad mot babyboom-generationen är födelseåren och karaktärsdragen hos andra generationer inte lika urskiljbara, och det finns varierande definitioner som används av befolkningen”, förklarar Howard Hogan, chefsdemograf på myndigheten i en artikel i Washington Post.

Generation X är en term som ibland används för att kategorisera människor som är födda under 60- och 70-talet, medan efterföljande generation Y används för att kategorisera de som är födda mellan 1982, och millennieskiftet. I Sverige talar vi om vilket årtionde människor är födda, och medan 40-talisterna ibland fått epitetet ”köttberget” och beskrivs som bossiga och rebelliska säger man att 60- och 70-talisterna är ”den ironiska generationen”.

För viljan att kategorisera finns där. Ett exempel på en generation som har mycket fördomar mot sig är 80-talisterna. Enligt Anders Parment har de ansetts vara skrytsamma, självupptagna och en generation som har synpunkter på det mesta. I Tidningen Karriär beskriver författaren Emma Pihl dem som ”vana vid att vara familjens absoluta mittpunkt” och att de på arbetsplatsen har ”lätt att komma i kollisionskurs med äldre generationer”.

Förra året anklagade Migrationsverket 80-talisterna för att vara dem som låg bakom myndighetens ineffektivitet. Antalet handlagda ärenden hade då minskat starkt sedan 90-talet.

”Vi har med andra ord anställda som vant sig vid att bli skjutsade hit och dit och att få allt de pekar på,” skrev internrevisorerna i en rapport om de anställda 80-talisterna.

Anders Parment berättar att han jämfört kursutvärderingar på Handelshögskolan mellan 1995 och 2005 – när 80-talisterna börjat studera. Han upptäckte då att studenterna var nöjdare år 2005 – men ändå hade mycket mer synpunkter på kursens utformning än tio år tidigare. Men han vill ändå stå upp för 80-talisterna.

– Deras värderingar formades i ett 24/7-samhälle, särskilt i storstäderna där man kunde göra vad man ville när man ville. Facebook kom också under den här perioden i deras liv, och de är mycket mindre återhållsamma med det som en äldre generation skulle kalla för skryt. Den här omställningen var svår för äldre människor att klara av – de tyckte i stället att 80-talisterna var uppkäftiga, säger han.

Även den senaste generationen att passera 24-årsgränsen där man enligt Anders Parment kan börja se vad som definierar den generationen är 90-talisterna. Anders Parment har nyligen skrivit en bok om denna omdiskuterade generation, och menar att de utmärker sig genom att från 80-talisternas karriärshets ha kommit tillbaka till idén om att arbeta 9-17, och att familjelivet är viktigare än arbetet.

– De är curlade, inte bara av sina föräldrar – men också av samhället, där kommersialisering och konkurrens har gjort att även företag och till och med skolor viker sig när man har synpunkter. Det är generationen som har föräldrar som ringer till chefer även när de kommit ut i arbetslivet för att fråga varför deras son inte blir uppflyttad till en högre tjänst, säger han.

Lovisa Sterner är expert inom kompetensförsörjning och livsstil på Ungdomsbarometern, ett analysföretag som varje år gör en enkätundersökning om vad unga människor mellan 15 och 24 år tycker i olika frågor. I 2016 års undersökning intervjuades 15 994 personer. Hon menar att det har hänt mycket sedan den första undersökningen som gjordes 1992. Men förutom skillnaden mellan en tid när bara en fjärdedel hade varit ute på internet, och en tid när över 90 procent har en smartphone har det också hänt saker med andra typer av värderingar.

– När man 1992 ställde frågan om hur stor möjlighet man känner att man har att påverka samhället i allmänhet tyckte unga inte att den möjligheten var särskilt hög. I dag är förhållandet det motsatta. Unga tycker att det är en självklarhet att man kan påverka samhället, säger Lovisa Sterner.

Hon menar att detta också påverkar synen på hur ett arbetsliv ska se ut, och synen på den generationen när de kommer ut i arbetslivet.

– Då tar man med sig känslan av att man kan påverka ut i arbetslivet, och där kanske ens chef är en person som är skolad in i att det är någon annan som bestämt vem som får synas och höras.

Lovisa Sterner menar att den här typen av skillnader kan skapa problem och konflikter mellan olika generationer.

– Med internet har man nu vanan inne att man kan söka information, det tar man med sig till arbetet, och då kan man bli väldigt provocerad om man inte inkluderas. Man kan inte förhålla sig till att man inte får all information för man är så van vid att veta. Och arbetsgivaren i sin tur är inte med på det, vilket ofta blir en källa till irritation, säger hon.

När den nya generationen ska beskriva sig själv gör den det med ord som ”ansvarsfull”, ”snäll”, ”ambitiös” och ”omtänksam”. Samtidigt beskriver ofta en äldre generation, som arbetsgivare, dem som ”lata” och ”bortskämda”.

– Så har det alltid varit. Varje generation tycker att den efter är lat och bortskämd. Men den bilden krockar ganska brutalt med den bild man själv har av sin egen generation. Därför brukar mitt råd till arbetsgivare bli att försöka komma förbi bilden av den ”lata” yngre generationen, och i stället tänka på hur man kan göra så att den presterar så bra som möjligt, säger Lovisa Sterner.

Samtidigt som hon menar att det finns ganska tydliga skillnader mellan de olika generationerna, där 90-talisterna vurmar mer för familjelivet och ta hand om sig själva än att göra karriären till hela sitt liv, ser hon också faror med att bunta ihop personer bara utifrån när de är födda,

– Det är inte alltid en relevant jämförelse och vi har helt slutat prata om generationer som ”x”, ”y” och ”z”. Och det är farligt att kategorisera på åldersbasis, eftersom unga i dag är varandra alltmer olika. Därför finns det jättemånga fallgropar när man pratar om generationer, säger hon.

Anders Parment håller med om att det finns problem med att definiera personer utefter när de är födda, eftersom så mycket annat spelar in i hur en person blir, än vilken tid den är uppväxt. Ändå tycker han att generationsstudier är viktiga, som en av många pusselbitar.

– Precis som man tittar på genus och integration tycker jag att man ska titta på generationer. Det finns så mycket föreställningar och bilder av de olika generationerna som gör att framför allt äldre människor avfärdar dem. Ett exempel är 80-talisterna som upplevs som framfusiga, men som till exempel arbetsgivare kan man då missa att ta möjligheten att göra arbetslivet så bra som möjligt för den här gruppen, och därmed få dem att trivas och leverera, säger Anders Parment.

För att skapa en tillvaro där olika generationer kan mötas och fungera tillsammans tycker han det är viktigt att läsa på om skillnaderna, och varför olika generationer fungerar som de gör.

– Hur generationerna är hänger tätt ihop med samhällsutvecklingen. Därför är informationen om generationer viktig eftersom människor formas mycket av sin uppväxt. Ju mer man förstår en dimension av människan desto mer förstår man helheten, så intresserar man sig för generationer så bryr man sig också om andra samhällsfenomen, säger Anders Parment.

Källa: DN.se
Länk

Varför alla företagare borde ha en mentor

Posted in Aktuellt, Allmänt, Executive Coaching, Leadership / Ledarskap on November 26th, 2019 by admin

En mentor bidrar till att du får tillgång till mer kunskaper och mer information som kan hjälpa dig med ditt företagande

Är du helt ny som företagare? Då borde du ha en mentor. Har du drivit företag ett tag eller rent utav flera år? Ja, då borde du också ha en mentor. Vill du exempelvis utöka till nya marknader? Skapa nya produkter eller tjänster? Digitalisera din verksamhet? Växa eller tjäna mer? Oavsett vilket läge du befinner dig i kan en mentor hjälpa dig på traven. Mentorskap är ett fenomen som lär ha funnits sedan antikens Grekland och innebär att du har en personlig rådgivare som du kan tala förtroendefullt med om din affärsverksamhet och få hjälp med tips och råd. Idag är det minst lika aktuellt och anledningarna till att alla egenföretagare borde ha en mentor är flera, här är några av dem!

Ensam är inte starkast
Ensam kan absolut vara stark men tillsammans blir vi starkare. Som egenföretagare har du bara dig själv och det blir lätt både ensamt och sårbart i längden om du inte omger dig med personer som stöttar dig på din resa. Ensam är inte starkast utan det är tillsammans som vi blir verkligt starka.
Det sociala nätverkets kraft
Ungefär 70 procent av alla arbeten tillsätts idag genom nätverkskontakter. Hur den statistiken ser ut för egenföretagare förtäljer inte denna svenska studie men rekommendationer och kontakter är A och O för alla företagare. Oavsett om det gäller att få in nya affärer, leverantörer, medarbetare eller något annat du kan tänkas behöva. Genom en mentor kommer du att nå ut till ännu fler personer via hens nätverk och bara det kan vara ovärderligt för din framtida verksamhet.

Lär av andras misstag
Alla gör vi misstag, det är knappast något nytt. Det är inte heller nytt att det en lär sig bäst genom sina egna misstag. Men varför nöja sig med det om du också kan lära dig av andras misstag och därmed undvika att trampa i fler företagarfällor än de du redan har upptäckt? Ju tidigare du kan få hjälp med att upptäcka vilka risker du står inför desto bättre kan du förhindra dem.

Möjligheten till att kunna fråga allt du undrar över
Alla har vi saker som vi undrar över. Stora som små. Så, varför gå och undra när det finns erfarna människor som antingen har svaren eller kan hjälpa dig finna dem? En bra mentor fungerar som din mentala PT och hen kommer att kunna hjälpa dig och ditt företag att må bättre och bli starkare.

Du kommer kunna lyckas snabbare
Goda råd sägs vara dyra men är det verkligen dyrt om de goda råden kan få din företagsverksamhet att växa både mer, tidigare och snabbare jämfört med om du skulle ha kommit på allting själv? Njä. Det tar mellan ett och fem år att etablera en affärsverksamhet beroende på vad det är för typ av företag, förutsättningar och marknader som det gäller. Att ha en mentor som kan hjälpa dig att navigera både inför och under tiden som du startar upp eller implementerar något nytt kommer att hjälpa dig spara både tid, kraft och därmed hjälpa dig att lyckas snabbare.

Källa:Mynewsdesk.com, september 2019
Länk

Färre kvinnor blir VD:ar

Posted in Aktuellt, Allmänt on November 10th, 2019 by admin

Enligt en rapport från PWC (CEO Sucess Study) som publicerats för 19:e året i rad har andelen kvinnliga VD:ar sjunkit från 6% 2017 till 5% i den senaste undersökningen.

I ett långsiktigt perspektiv har dock andelen ökat (från bara 1% år 2088).

Källa: PWC CEO Success Stydy

Arbetsmiljön viktigare än hög lön

Posted in Aktuellt, Allmänt on November 7th, 2019 by admin

När vi väljer arbetsgivare utgår vi i första hand från arbetsmiljön och hur intressanta arbetsuppgifterna är. Därefter kommer kriterier som trygghet, balans i livet och lön. Detta visar en undersökning Randstad / Kantar SIFO.

Den stora vikt som svenska arbetstagare lägger på arbetsmiljön är något man inte kan spåra i andra länder.

Källa: Randar / Kantar SIFO, Civilekonomen och utbildning.se, oktober 2019

Kön styr fortfarande lönen

Posted in Aktuellt, Allmänt on November 5th, 2019 by admin

En färsk analys från Civilekonomerna visar att kvinnliga ekonomer tjänar i genomsnitt 11,6% m i n d r e än sina manliga kollegor i samma ålder, med likvärdig befattning och inom samma sektor.

Bedrövligt!

// Johan