Rätt kompetens för framtiden?

Frågan blir allt viktigare och i mitt arbete med företagsledningar får frågan ett allt större utrymme. Några av de områden som ofta diskuteras är:
– Utifrån den fastlagda strategin – vilken kompetens krävs?
– Hur skapar man en miljö, kultur och värderingar som behåller, utvecklar och lockar rätt kompetens?
– Hur säkerställer man ett ledarskap som matchar ovan?

Inte minst “värderingar” blir allt viktigare i dessa frågor. IKEA Sveriges personalchef Stefan Lindkvist svarade nyligen följande på frågan “Vilken kompetens söker ni”?:
”Vi tittar i första hand på om den arbetssökande stämmer överens med våra värderingar”

Vi (inom ramen för vårt arbete i 3S (läs mer om 3S här) blir det allt vanliga att våra uppdragsgivare vill ha vår hjälp i att säkerställa ett faktabaserat beslutsunderlag för arbetet med att verkligen säkerställa rätt kultur och värderingar i sin organisation.

Läs gärna mer om Kompetens i följande artikel från SvD, Näringsliv, Karriär den 2 maj 2013:

Tänk noga när du bygger upp ditt kunnande

Att skaffa rätt kompetens för framtiden är en nyckelfråga för den enskilde som vill hålla sig anställningsbar – och för de företag som vill stå starka i konkurrens mot andra. Viktigt för båda är att det finns en tanke bakom kompetensbygget. Annars finns risk att hamna snett.

Matchning. Det stora modeordet som står för att nuvarande och potentiella medarbetare ska ha den utbildning och kompetens som arbetsgivaren efterfrågar. Begreppet cirkulerar oftare i diskussioner om hur utbildningssystemet ska möta företags behov, och mer sällan i samband med hur anställdas och arbetssökandes samlade kompetens matchar arbetsgivarnas önskan. Trots att skolutbildning inte är allt.

Kompetens står för förmågan att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter. Grundläggande utbildning kan vara till hjälp, men erfarenhet under karriärens ofta krokiga väg är många gånger minst lika betydelsefullt. På samma sätt behöver kompetensutveckling inte vara detsamma som kurs eller utbildning. Det kan lika gärna vara att läsa en bok i hängmattan, anta nya arbetsuppgifter, samtala med kollegor eller delta i ett mentorskapsprogram.

Utbildning är en färskvara och måste kompletteras med erfarenheter och färdigheter under karriären. Det blir extra viktigt då mål och behov för medarbetare och arbetsgivare ändras, ofta med samma frekvens som träden byter lövverk. Dagens allt mer kunskapsintensiva samhälle med snabba teknikförändringar och global konkurrens ökar kravet på anpassningsbarhet och kontinuerlig kunskapsinhämtning både för individer och för företag.
Argumenten för att bygga kompetens är alltså många och har inte gått företag och individer förbi. Vi beställer fler kurser och utbildningsföretagen tillhör de snabbast växande tjänsteföretagen under den senaste tioårsperioden. Enligt branschorganisationen Sveriges auktoriserade utbildningsföretag (Sauf) omsätter sektorn drygt 14 miljarder kronor årligen (och då är grundskola, gymnasium, universitet och högskola borträknat, liksom den internutbildning som sker av egen personal på många företag).

Men för att få önskad effekt måste det finnas en tanke bakom. Det gäller både för enskilda personer och för stora organisationer.

Proffsen tipsar om att börja söka kompetensvägar inifrån dig själv. Ha dina egna mål och behov framför dig så är det lättare att utvecklas i rätt riktning. Om syftet är inställt på att öka anställningsbarheten är det bra att också ha nuvarande och potentiella arbetsgivares mål i sikte. Risken är annars att de som själva tar ansvar för sin utveckling väljer kurser utifrån kataloger som har lite gemensamt med vad arbetsgivare egentligen efterfrågar.

Att som företag utveckla genomtänkta metoder för kompetensförsörjning är extra viktigt i kampen om lönsamhet. Experter är överens om att bristfällig och slumpartad kompetensutvecklingen hämmar såväl tillväxt som innovation. Samtidigt är det betydelsefullt att bredda synen på kompetens när fler behöver arbeta längre.

Ur individens perspektiv är det viktigt att lärandet blir kontinuerligt och tas till vara. Inte minst för att det påverkar hur vi mår på jobbet. Enligt den senaste Wise Happiness-undersökningen med 5 017 deltagare är utveckling en av de viktigaste jobbrelaterade faktorerna för lycka.

Samma undersökning visar att personer över 50 år upplever att de har färre utvecklingsmöjligheter på jobbet än yngre. Livs- och arbetserfarenhet väger troligtvis upp, men med 15 år eller mer kvar i arbetslivet borde arbetsgivare vara mån om att hålla alla dörrar öppna för fortsatt lärande.

Idag går vi i snabbare takt in och ut ur roller och tjänster. Ska vi jobba längre än till 65-årsdagen är det troligt att fler kommer lägga en gammal karriärplan och tillhörande kompetens åt sidan för att börja på ett nytt spår.

Både näringslivet och arbetsmarknaden är ständigt föränderliga. För de arbetsgivare och anställda som inte redan gjort det, är det därför en bra idé att stanna upp och ställa sig frågor som: Vilken kompetens saknar jag nu, imorgon och om tre år – och hur kan jag på bästa sätt skaffa mig den? Förhoppningsvis matchar arbetsgivarens svar med de från nuvarande och potentiella medarbetare.

Källa: Svd Näringsliv, 2 maj 2013
Länk

Comments are closed.