Har du rätt värderingar för att kunna få jobb?

Värderingstester ska mäta om jobbsökande passar in.

Logiktester, personlighetstester och caselösningar. Många jobbsökare kan vittna om allt mer tidskrävande rekryteringsprocesser. Den senaste trenden ska mäta de sökandes värderingar – men metoden möter kritik.

Under 2000-talet har kulturen på arbetsplatsen hamnat allt mer i fokus. Men den senaste trenden riktar snarare ljuset mot de anställda.

Genom att göra värderingstester vill rekryterare kartlägga vad en arbetssökande tycker är viktigt och mindre viktigt, men också vad som motiverar dem och hur de skulle agera i olika situationer. När kartläggningen är klar matchas personens värderingar med arbetsplatsens kultur. Det kan till exempel handla om att leta efter anställda som lever upp till visionen om att vara ”aktiv, professionell och trygg”.

Resultatet kan presenteras på olika sätt beroende på vem som testar. Ibland anger en procentsats hur mycket den arbetssökandes värderingar överensstämmer med företagets. Ibland är underlaget mer utförligt och beskriver på vilka punkter kandidaten och organisationen är lika och på vilka de skiljer sig åt.

Enligt ett av testföretagens hemsidor har en person som matchar större chans att stanna på företaget. Om två kandidater i övrigt är lika, kan alltså värderingarna vara det som avgör vem som ska få jobbet.

Fenomenet är fortfarande nytt, och det är långt ifrån alla rekryterare som har börjat använda testet. Åsikterna går isär – även inom kåren. Anna Rydbacken, som ansvarar för fördomsfri rekrytering på rekryterings- och bemanningsföretaget TNG, är tudelad.

– Det är förstås jobbigt att arbeta i en organisation där man inte stödjer huvudsyftet med verksamheten. Men att sträva efter att alla kollegor ska ha samma fritidsintresse eller samma inställning till hur mycket energi man vill lägga på jobbet… där måste vi få vara lite olika, säger hon.

Att TNG inte använder värderingstester beror delvis på att många stora testföretag ännu inte erbjuder sådana. Men Anna Rydbacken säger att hon har noterat att det ”börjat bubbla” i branschen. Hon utesluter inte att de kommer använda värderingstest i framtiden, men just nu ser hon en risk att de kan leda till mindre fördomsfri rekrytering.

– Ja, i och med att du kan välja att ännu tydligare plocka in personer som är exakt som de andra i organisationen.

Och vad är risken med det?

– Då får vi en väldigt homogen grupp. Idag vet vi att organisationer behöver ha större olikhet i alltifrån ålder och etnicitet till var har vi studerat. På senare tid har det bara sprutat ut rapporter om hur mycket bättre organisationer presterar och mår om vi har större mångfald, säger hon.

Det kommunala bostadsbolaget Stångåstaden i Linköping säger sig ha varit först i Sverige med att använda värderingstester. Malin Wettre, HR-chef på Stångåstaden, ser tvärt om att testerna bidrar till mångfald.

– Tidigare tittade vi mer på om man har en viss kompetens och har jobbat med samma saker förut. Nu kan vi våga gå ut och titta bredare, välja människor från exempelvis andra branscher, men med rätt inställning och värderingar, säger hon.

Förhoppningen är att testerna ska minska antalet felrekryteringar. Reaktionerna från de sökande har hittills varit positiva, enligt Malin Wettre. En del menar till och med att organisationens fokus på värdegrund bidrog till att de sökte ett jobb på Stångåstaden. Att organisationen ska bli mer likriktad bedömer Wettre som osannolikt.

– Nej, för det har inte alls med personlighet att göra utan om de gemensamma värderingar vi har inom Stångåstaden, säger hon och pekar på att det snarare handlar om hur de bemöter kunder eller hur de agerar gentemot varandra.

Hon får medhåll av Sara Höglund, senior rekryterare på Adecco, ett rekryteringsföretag som sedan några månader tillbaka börjat använda värderingstester. Anledningen är att förmågor som att klara av förändringar och att leda sig själv ses som allt viktigare för att kunna möta framtiden.

– Test kan ge en indikation på om personen lämpar sig mer för bolaget i stort, vilket bidrar till att man kan hitta en person som har en motivation och engagemang som matchar just den organisationen, säger Sara Höglund.

Hon tror att det är minst lika viktigt för dem som söker jobb att ställa samma typ av motfrågor till potentiella arbetsgivare.

– Fråga vad de har för värdegrund och vad det betyder i verkligheten. Fundera över vad som är viktigt för dig, tipsar hon. Att värderingsstyrd rekrytering för tyska byråkrater hade kunnat förhindra Förintelsen är till exempel tveksamt

Hannes Landén, doktorand i sociologi vid Uppsala universitet, pekar på att värderingar inte är så ”neutrala” som många vill tro. De är inte heller jämnt utspridda i samhället utan hänger ofta ihop med faktorer som bakgrund och klass. Därför tror han inte att värderingstester bidrar till större mångfald.

– Om jag forskade på det här skulle jag ha som grundhypotes att man kommer få ganska styrda mönster av till exempel klass. Men det beror förstås på hur testet används, säger han.

I sin forskning har han noterat att det finns en tendens att ”egenskapifiera” det som egentligen beskriver en relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

– Att vara motiverad, engagerad eller driven ses som karaktärsdrag, men man skulle lika gärna kunna beskriva det som ett uttryck för en fungerande relation. Det finns ju ingen som är engagerad hela tiden om man inte får någonting tillbaka eller som är motiverad vad som än händer. Så i den meningen är det inga karaktärsdrag, men det görs om till något man tänker sig att arbetskraften, den som söker jobbet, ska leva upp till.

Att organisationer intresserar sig för mer än de anställdas personlighet, kultur och mjuka värden är ingenting nytt. Hannes Landén tycker däremot att det finns en paradox mellan att å ena sidan värdera en kultur som gärna ska vara familjär, rolig och gemenskapande, men å andra sidan utföra tester.

– I sammanhang som verkligen bygger på gemenskap, till exempel i ett kompisgäng eller familj, då använder man inte den här typen av test för personlighet. Att man vill testa någon bygger på en vilja att utöva en form av kontroll, man vill leda och styra en organisation, säger han.

Som sociolog tror han att människors agerande främst påverkas av situationen, av vilka spelregler som finns och vilken roll man tilldelas. Att värderingsstyrd rekrytering för tyska byråkrater hade kunnat förhindra Förintelsen är till exempel tveksamt, menar Hannes Landén.

– Så det finns anledning att vara lite försiktig med vilken betydelse man tillmäter värderingar.

Comments are closed.