Var tredje svensk uppger sig ha en destruktiv chef. Så här ska du göra …

Posted in Aktuellt, Allmänt, Leadership / Ledarskap on januari 20th, 2022 by admin

Har du en dålig chef? Då är du inte ensam. Över 36 procent av svenskarna uppger att de utsätts för destruktivt ledarskap ”ofta eller alltid”, visar forskning från Umeå universitet.

Många kanske tänker att en dålig chef är en person som är aggressiv, hotfull och orättvis. Men ännu fler lider av en otydlig chef som är undvikande eller konflikträdd, visar forskningen av Robert Lundmark och hans kollegor på psykologiska institutionen vid Umeå universitet.

I en stor studie ställde SCB frågor för forskarnas räkning före pandemin. Nu är resultaten sammanställda och publicerade. Den visar bland annat att 8,7 procent har en hotfull, straffande chef som ställer orimliga krav. Medan nära 24 procent är drabbade av ett ledarskap som är otydligt och osäkert, så kallad passivt destruktivt ledarskap.

– Forskarna delar upp destruktivt ledarskap. Det är ett samlingsnamn för flera olika beteenden som får konsekvenser för medarbetare i organisationen. Man delar upp det i aktivt och passivt, förklarar Robert Lundmark.

En chef som är aktivt destruktiv kommer med hot, orimliga krav, bestraffar, tar åt sig äran och behandlar medarbetare olika.

En chef som är passivt destruktiv undviker att ta tag i saker eller beter sig förvirrat och ostrukturerat på ett sätt som gör att det inte går att förstå vad som förväntas.

– Till skillnad från vad man kan tro så visar det sig att det är det passivt destruktiva ledarskapet som vi måste vara mest observant på och som utsätter de anställda för störst risk. Det aktiva, som har direkt negativa konsekvenser, är betydligt mer ovanligt, säger Robert Lundmark.

Hur kommer det sig att så många chefer är passivt destruktiva? Robert Lundmark menar att man inte riktigt har undersökt det ännu, men att många chefer kanske tänker att de delegerar och väcker engagemang genom att lämna över ansvar.

– Har man då inte varit tillräckligt tydlig kan det slå fel och det upplevs som om chefen abdikerar från sitt ansvar och lämnar över det i knäet på medarbetaren, fortsätter han.

Åsa Kruse är psykolog på Feelgood företagshälsovård och har under många år hjälpt personer som har haft problem med sina chefer.

– Många mår väldigt dåligt av det som kallas aktivt destruktivt ledarskap. Känner man sig ofta angripen, utskälld och blir fråntagen saker så börjar man lätt tvivla på sig själv, säger hon och fortsätter:

– Riktar det sig till en viss grupp så kan det underlätta att man är flera kollegor som ser samma saker och tycker samma saker.

Ofta söker personerna hjälp för att förstå sin situation. Har man en manipulativ chef kan det pågå saker bakom ens rygg som man inte förstår anledningen till.

– Vi börjar med att försöka ta reda på om det är en konflikt mellan de två, eller om chefen beter sig så här mot flera. När det låter som om chefen går över alla gränser så behöver vi samarbeta med hr, och förstås chefen själv. Men vi kan inte kontakta chefen om personen inte vill det. Och många vill inte det för att de är oroliga för att det ska bli ännu värre. Känner man sig ofta angripen, utskälld och blir fråntagen saker så börjar man lätt tvivla på sig själv, menar psykolgen Åsa Kruse. 8,7 procent har en chef som ofta hotar, enligt forskningen från Umeå universitet. Illustration: Elin Lindwall

När Åsa Kruse bjuder in till trepartssamtal får medarbetaren berätta om hur hen upplever sin situation. Ibland har man helt olika olika uppfattningar om saker.

– Det kan ju vara en medarbetare som har misskött sig, förklarar Åsa Kruse.

Men om samtalet inte leder framåt blir tyvärr medarbetarens sista alternativ att söka sig därifrån.

– Om det är fler som har samma upplevelse av chefen går det kanske att stanna kvar och få till en förändring. Men känner man att man är den enda utsatta så är det knepigare. Då kan man få det kastat tillbaka att ”det är du som inte fungerar i den här rollen”, berättar Åsa Kruse.

Men många som Åsa Kruse möter lider i stället av en passivt destruktiv chef. De blir stressade av otydligheten.

– Att inte veta vad som förväntas, att inte veta vilken ambitionsnivå man ska lägga sig på eller vilken roll man ska uppfylla kan vara otroligt stressande. Eller att ha en chef som glider undan och inte vill medverka till att lösa konflikter. Det kan man känna sig väldigt utsatt i, förklarar Åsa Kruse.
”Det är inte alltid man vet att det ingår i chefsrollen och en chef kan behöva handledning”, säger psykologen Åsa Kruse.

Vad kan man ge för råd när det handlar om en otydlig chef?

– Jag ger rådet att själv vara tydlig med vad man behöver. Var väldigt konkret. ”I den här specifika situationen vet inte jag vad jag ska göra. Jag behöver tydliga besked av dig.” Det kan ofta underlätta, säger Åsa Kruse.

Det är inte alltid en passiv chef är medveten om problemet. Chefen kanske inte har förstått vad medarbetaren behöver eller så vet hen inte vad som krävs i en chefsroll. Men vad gör man om man har en chef som inte hjälper till att lösa konflikter?

– Som chef är man faktiskt skyldig att hjälpa till. Man har ett arbetsmiljöansvar och ska hjälpa till att utreda vad en konflikt består i och försöka hitta en lösning. Men det är inte alltid man vet att det ingår i chefsrollen och en chef kan behöva handledning och stöd i hur man ska göra det här på ett bra sätt, säger Åsa Kruse och fortsätter.

– Många chefer har inte heller fått någon ledarskapsutbildning, vilket man kan tycka är lite anmärkningsvärt för det är så många olika ansvarsområden man har som chef, både juridiskt och mänskligt. Det är ingen lätt roll, framför allt inte att vara mellanchef och pressad både uppifrån och nerifrån.

Forskarlaget i Umeå kom fram till att över 90 procent har upplevt destruktivt chefsskap någon gång, vilket kanske inte är så konstigt. Inga chefer kan vara perfekta. Men att nästan 8,7 procent ”ofta eller alltid” har en hotande chef är mer anmärkningsvärt. Och även att 36,4 procent ”ofta eller alltid” upplever en destruktiv ledare.

Trots det stämmer förhållandena ganska väl med vad forskning har visat om hur det är i andra skandinaviska länder, säger Robert Lundmark och fortsätter:

– Men med tanke på hur kostsamt vi vet att det är, både i form av lidande för de inblandade och för organisationens resultat, så måste jag säga att jag är förvånad över att man inte investerar mer i att åtgärda det.

 

 

Källa: DN.se, 20 januari 2022
Länk

En bra chef allt mindre viktigt

Posted in Aktuellt, Allmänt, Leadership / Ledarskap on januari 17th, 2022 by admin

Möjligheten att arbeta hemifrån har seglat upp som en av de viktigaste faktorerna bland kandidater. Det visar en årlig undersökning som rekryteringskoncernen Novare gjort.

För tre år sedan var det drygt 45 procent av rekryterarna som upplevde att en bra chef var en viktig fråga bland kandidaterna, idag är siffran nere på bara 30 procent.

– Det är anmärkningsvärt. Det kan ha att göra med att ledarskapet generellt blivit bättre i näringslivet och därmed ses som en hygienfaktor. Det kan också ha att göra med det ökade självledarskapet, idag förväntar sig kandidater att en chef snarare ska peka ut riktningen och sedan låta medarbetaren ta över, säger Fredrik Hillelson, vd och grundare för Novare i en skriftlig kommentar.

Möjligheten att arbeta hemifrån är en stark trend, visar undersökningen.

– Det innebär att arbetsgivare måste göra kontoret till en plats som är värd resan, säger Fredrik Hillelson.

I undersökningen har rekryterarna också fått frågan om vilka som är arbetsgivarnas mest eftertraktade egenskaper hos kandidaterna. Driv och energi har varit mest efterfrågat under de senaste två åren, och de värderas dessutom allt högre av rekryterare inför 2022.

Fler uppger också att de under 2022 kommer rekrytera inom hållbarhetsområdet, jämfört med såväl under 2020 som 2021. Samtidigt minskar fokuset på att rekrytera inom digitalisering.

– Det är intressant att notera hur fokus på digitalisering minskar medan det ökar kring hållbarhet, det tror jag är ett uttryck över att digitalisering nu är en integrerad del i affären och inte en separat funktion. När det gäller hållbarhet får vi hoppas att den kommer gå samma väg, silotänket är aldrig till godo tycker jag, säger Fredrik Hillelson.

Utfallet för pandemiåret 2021 stack dock ut i och med att intresset för hållbarhet sjönk, samtidigt som allt större fokus lades på att säkra försäljningen.

– Detta skulle kunna tolkas som att frågan prioriteras i en högkonjunktur, men inte annars, vilket vore väldigt olyckligt, påpekar Fredrik Hillelson.

Källa: Realtid.se, 17 januari 2022
Länk

If we’re all so busy, why isn’t anything getting done?

Posted in Aktuellt, Allmänt, Executive Coaching, Leadership / Ledarskap on januari 12th, 2022 by admin

With endless meetings, incessant emails, and casts of thousands, companies have mastered the art of unnecessary interactions. Winning in the next normal requires much more focus on true collaboration.

Have you ever asked why it’s so difficult to get things done in business today—despite seemingly endless meetings and emails? Why it takes so long to make decisions—and even then not necessarily the right ones? You’re not the first to think there must be a better way. Many organizations address these problems by redesigning boxes and lines: who does what and who reports to whom. This exercise tends to focus almost obsessively on vertical command relationships and rarely solves for what, in our experience, is the underlying disease: the poor design and execution of collaborative interactions.

In our efforts to connect across our organizations, we’re drowning in real-time virtual interaction technology, from Zoom to Slack to Teams, plus group texting, WeChat, WhatsApp, and everything in between. There’s seemingly no excuse to not collaborate. The problem? Interacting is easier than ever, but true, productive, value-creating collaboration is not. And what’s more, where engagement is occurring, its quality is deteriorating. This wastes valuable resources, because every minute spent on a low-value interaction eats into time that could be used for important, creative, and powerful activities.

It’s no wonder a recent McKinsey survey found 80 percent of executives were considering or already implementing changes in meeting structure and cadence in response to the evolution in how people work due to the COVID-19 pandemic. Indeed, most executives say they frequently find themselves spending way too much time on pointless interactions that drain their energy and produce information overload.

Three critical collaborative interactions

What can be done? We’ve found it’s possible to quickly improve collaborative interactions by categorizing them by type and making a few shifts accordingly. We’ve observed three broad categories of collaborative interactions:

  • Decision making, including complex or uncertain decisions (for example, investment decisions) and cross-cutting routine decisions (such as quarterly business reviews)
  • Creative solutions and coordination, including innovation sessions (for example, developing new products) and routine working sessions (such as daily check-ins)
  • Information sharing, including one-way communication (video, for instance) and two-way communication (such as town halls with Q&As)

Below we describe the key shifts required to improve each category of collaborative interaction, as well as tools you can use to pinpoint problems in the moment and take corrective action.

Decision making: Determining decision rights

When you’re told you’re “responsible” for a decision, does that mean you get to decide? What if you’re told you’re “accountable”? Do you cast the deciding vote, or does the person responsible? What about those who must be “consulted”? Sometimes they are told their input will be reflected in the final answer—can they veto a decision if they feel their input was not fully considered?

It’s no wonder one of the key factors for fast, high-quality decisions is to clarify exactly who makes them. Consider a success story at a renewable-energy company. To foster accountability and transparency, the company developed a 30-minute “role card” conversation for managers to have with their direct reports. As part of this conversation, managers explicitly laid out the decision rights and accountability metrics for each direct report. The result? Role clarity enabled easier navigation for employees, sped up decision making, and resulted in decisions that were much more customer focused.

To make this shift, ensure everyone is crystal clear about who has a voice but no vote or veto. Our research indicates while it is often helpful to involve more people in decision making, not all of them should be deciders—in many cases, just one individual should be the decider (see sidebar “How to define decision rights”). Don’t underestimate the difficulty of implementing this. It often goes against our risk-averse instinct to ensure everyone is “happy” with a decision, particularly our superiors and major stakeholders. Executing and sustaining this change takes real courage and leadership.

Creative solutions and coordination: Open innovation

Routine working sessions are fairly straightforward. What many organizations struggle with is finding innovative ways to identify and drive toward solutions. How often do you tell your teams what to do versus empowering them to come up with solutions? While they may solve the immediate need to “get stuff done,” bureaucracies and micromanagement are a recipe for disaster. They slow down the organizational response to the market and customers, prevent leaders from focusing on strategic priorities, and harm employee engagement. Our research suggests key success factors in winning organizations are empowering employees and spending more time on high-quality coaching interactions.

Take Haier. The Chinese appliance maker divided itself into more than 4,000 microenterprises with ten to 15 employees each, organized in an open ecosystem of users, inventors, and partners (see sidebar “How microenterprises empower employees to drive innovative solutions”). This shift turned employees into energetic entrepreneurs who were directly accountable for customers. Haier’s microenterprises are free to form and evolve with little central direction, but they share the same approach to target setting, internal contracting, and cross-unit coordination. Empowering employees to drive innovative solutions has taken the company from innovation-phobic to entrepreneurial at scale. Since 2015, revenue from Haier Smart Home, the company’s listed home-appliance business, has grown by more than 18 percent a year, topping 209 billion renminbi ($32 billion) in 2020. The company has also made a string of acquisitions, including the 2016 purchase of GE Appliances, with new ventures creating more than $2 billion in market value.

Empowering others doesn’t mean leaving them alone. Successful empowerment, counterintuitively, doesn’t mean leaving employees alone. Empowerment requires leaders to give employees both the tools and the right level of guidance and involvement. Leaders should play what we call the coach role: coaches don’t tell people what to do but instead provide guidance and guardrails and ensure accountability, while stepping back and allowing others to come up with solutions.

Haier was able to use a variety of tools—including objectives and key results (OKRs) and common problem statements—to foster an agile way of working across the enterprise that focuses innovative organizational energy on the most important topics. Not all companies can do this, and some will never be ready for enterprise agility. But every organization can take steps to improve the speed and quality of decisions made by empowered individuals.

Managers who are great coaches, for example, have typically benefited from years of investment by mentors, sponsors, and organizations. We think all organizations should do more to improve the coaching skills of managers and help them to create the space and time to coach teams, as opposed to filling out reports, presenting in meetings, and other activities that take time away from driving impact through the work of their teams.

But while great coaches take time to develop, something as simple as a daily stand-up or check-in can drive horizontal connectivity, creating the space for teams to understand what others are doing and where they need help to drive work forward without having to specifically task anyone in a hierarchical way. You may also consider how you are driving a focus on outcomes over activities on a near-term and long-term basis. Whether it’s OKRs or something else, how is your organization proactively communicating a focus on impact and results over tasks and activities? What do you measure? How is it tracked? How is the performance of your people and your teams managed against it? Over what time horizons?

The importance of psychological safety. As you start this journey, be sure to take a close look at psychological safety. If employees don’t feel psychologically safe, it will be nearly impossible for leaders and managers to break through disempowering behaviors like constant escalation, hiding problems or risks, and being afraid to ask questions—no matter how skilled they are as coaches.

Employers should be on the lookout for common problems indicating that significant challenges to psychological safety lurk underneath the surface. Consider asking yourself and your teams questions to test the degree of psychological safety you have cultivated: Do employees have space to bring up concerns or dissent? Do they feel that if they make a mistake it will be held against them? Do they feel they can take risks or ask for help? Do they feel others may undermine them? Do employees feel valued for their unique skills and talents? If the answer to any of these is not a clear-cut “yes,” the organization likely has room for improvement on psychological safety and relatedness as a foundation to high-quality interactions within and between teams.

Information sharing: Fit-for-purpose interactions

Do any of these scenarios sound familiar? You spend a significant amount of time in meetings every day but feel like nothing has been accomplished. You jump from one meeting to another and don’t get to think on your own until 7 p.m. You wonder why you need to attend a series of meetings where the same materials are presented over and over again. You’re exhausted.

An increasing number of organizations have begun to realize the urgency of driving ruthless meeting efficiency and of questioning whether meetings are truly required at all to share information. Live interactions can be useful for information sharing, particularly when there is an interpretive lens required to understand the information, when that information is particularly sensitive, or when leaders want to ensure there’s ample time to process it and ask questions. That said, most of us would say that most meetings are not particularly useful and often don’t accomplish their intended objective.

We have observed that many companies are moving to shorter meetings (15 to 30 minutes) rather than the standard default of one-hour meetings in an effort to drive focus and productivity. For example, Netflix launched a redesign effort to drastically improve meeting efficiency, resulting in a tightly controlled meeting protocol. Meetings cannot go beyond 30 minutes. Meetings for one-way information sharing must be canceled in favor of other mechanisms such as a memo, podcast, or vlog. Two-way information sharing during meetings is limited by having attendees review materials in advance, replacing presentations with Q&As. Early data show Netflix has been able to reduce the number of meetings by more than 65 percent, and more than 85 percent of employees favor the approach.

Making meeting time a scarce resource is another strategy organizations are using to improve the quality of information sharing and other types of interactions occurring in a meeting setting. Some companies have implemented no-meeting days. In Japan, Microsoft’s “Work Life Choice Challenge” adopted a four-day workweek, reduced the time employees spend in meetings—and boosted productivity by 40 percent.1 Similarly, Shopify uses “No Meeting Wednesdays” to enable employees to devote time to projects they are passionate about and to promote creative thinking. And Moveline’s product team dedicates every Tuesday to “Maker Day,” an opportunity to create and solve complex problems without the distraction of meetings.

Finally, no meeting could be considered well scoped without considering who should participate, as there are real financial and transaction costs to meeting participation. Leaders should treat time spent in meetings as seriously as companies treat financial capital. Every leader in every organization should ask the following questions before attending any meeting: What’s this meeting for? What’s my role? Can I shorten this meeting by limiting live information sharing and focusing on discussion and decision making? We encourage you to excuse yourself from meetings if you don’t have a role in influencing the outcome and to instead get a quick update over email. If you are not essential, the meeting will still be successful (possibly more so!) without your presence. Try it and see what happens.

 

Source: McKinsey.com, 10 January 2022
Link

Wanting the best, keeping the worst

Posted in Aktuellt, Allmänt, Board work / Styrelsearbete, Leadership / Ledarskap on december 20th, 2021 by admin

28, 2021The Great Attrition is happening. A record number of employees have or plan to quit. In the U.S., voluntary attrition increased by almost 800,000 in the past year, while involuntary attrition decreased by almost 400,000 during the same period according to the Bureau of Labor Statistics. Recently, a McKinsey survey found that nearly a quarter of employers believe they are holding on to more low-performing talent now compared to a year ago. What does this mean for a company’s talent strategy?

Employers must be thoughtful and creative to retain the right talent, develop skills to fill critical gaps, and attract new people. Consider taking these four actions to shore up a long-term talent strategy:

  1. Address burnout. After a tumultuous 20 months, employees are struggling with grief, loss, and burnout. Well-being challenges and deficits have increased, and the very nature of the pandemic has strained some social support and coping mechanisms at work (e.g., social distancing).Compassionate leaders most inclined to provide social and emotional support at work, notably women, have played “triple duty”—driving performance on the job, supporting colleagues’ socioemotional and relational needs, and filling caretaking roles at home. As burnout takes its toll and people leave, work often shifts to those who remain, driving even more burnout. Women have been particularly impacted: 42 percent report they are often or almost always burned out, compared to 35 percent of men.Employers should create multiple avenues that address these challenges head-on to retain their people. For example, a global sportwear company closed its headquarters for a week to give everyone a break. They didn’t just make headlines—they sent an important, people-first message to current and prospective employees.
  2. Double down on health. Institutions that can sustain high performance over time tend to exhibit a vibrancy and durability that we call organizational health. The healthiest organizations go beyond fixing problems to achieve a peak level of functioning more akin to thriving and flourishing. Similarly, organizations can go beyond alleviating burnout to create an employee experience that helps every individual succeed. This can turn a liability into an asset—from talent attrition to talent attraction.It is time for employers to be bold by, for instance, rewarding and promoting leaders who drive visible performance results and also build capabilities, enhance organizational health, create psychological safety, and help reenergize the organization.
  3. Build skills. The easiest talent to source is the talent you already have; the answer to sourcing the right skill sets lies in redeployment, reskilling, and upskilling.A beauty company moved quickly at the outset of the pandemic to retrain frontline, brick-and-mortar employees in social media advertising and remote customer support, redeploying them as influencers and beauty advisors. The strategy contributed to 120 percent year-over-year sales growth.Investing in employee development helps to build capabilities that drive financial returns, but it also shows employees that their development and advancement matter and they are essential to the company’s future.
  4. Reimagine the talent pool. Identify needed knowledge, skills, abilities, and experiences. Hiring for skills and thinking beyond traditional profiles or academic degrees could open up new pools of high-performing talent that may simply be older, younger, or less formally educated.Invest in fellowships and paid internships to develop the right skills. Also, work on bringing back “boomerang employees” and employ retired workers to mentor, apprentice, and advise the organization. Many financial institutions are creating paid internship programs for college freshmen and sophomores to strengthen their talent pipeline and advance their DE&I goals by creating more equitable access.

Why it matters

Employees you would like to retain are leaving, and if this continues, talent gaps will only worsen. These strategies can help retain the best people, improve morale, leverage untapped talent pools, and acquire necessary skills. Our Great Attrition research has shown that creating a sense of belonging and feeling valued holds the key to strengthening ties with employees, so they want to grow with the company—not without it.

 

 

Source: McKinsey.com, December 2021
Link

Allt fler chefer har ansvar för hållbarhetsfrågor – allt färre med ett tydligt uppdrag

Posted in Aktuellt, Allmänt on december 15th, 2021 by admin

Närmare sju av tio svenska chefer har ansvar för hållbarhetsfrågorna. Men endast 10 procent anser att deras uppdrag inom hållbarhet är mycket tydligt.

Närmare sju av tio (68 procent) av tillfrågade svenska chefer säger att hållbarhetsfrågor faller under deras ansvar. Det är en ökning från bara dryga fyra av tio (41 procent) år 2014. Samtidigt anser endast en av tio att deras uppdrag är mycket tydligt, vilket är en minskning jämfört med 2014 då motsvarande siffra låg på 15 procent. Så många som 30 procent upplever uppdraget som ganska eller mycket otydligt. Mer än fyra av tio (44 procent) anser dock att det är tydligt vilka resultat de förväntas nå vad gäller hållbarhetsfrågor. Det visar Sveriges chefsorganisation Ledarnas hållbarhetsbarometer, en undersökning genomförd bland 1 331 svenska chefer.

–En förklaring skulle kunna vara att antalet organisationer med en hållbarhetsstrategi har ökat kraftigt de senaste åren och att många strategier är så nya att de inte hunnit definierats tydligt med nåbara och transparenta mål. Styrelser och ledningsgrupper behöver ta ett större ansvar för att sätta konkreta mål som cheferna kan ta med sig till medarbetarna, säger Andreas Miller, förbundsordförande i Ledarna, i en skriftlig kommentar.

Men risken för greenwashing är överhängande. De viktigaste anledningarna till att den organisation man tillhör bör arbeta med hållbarhetsfrågor är nämligen ”att attrahera och behålla personal” (76 procent) samt ”att stärka varumärket”.

– De flesta organisationer har insett att om de ska kunna rekrytera nya, och framför allt unga medarbetare, är ett aktivt hållbarhetsarbete viktigt. Därför är det också viktigt att de säkerställer att de gör jobbet och inte hamnar i någon form av greenwashing, säger Andreas Miller.

 

 

Källa: Realtid.se, 15 december 2021
Länk

Create a durable, giving culture

Posted in Aktuellt, Allmänt, Executive Coaching, Leadership / Ledarskap on december 6th, 2021 by admin

Take a lesson from the NBA: a recent study shows that team players add 60 percent more value than selfish ball hogs (or, in organizational psychologist Adam Grant’s terms, takers).

At work, generous colleagues, or givers, not only have an outsize impact on their own teams’ effectiveness but also help their organizations perform better on virtually every metric, from profits and costs to satisfaction and retention of both employees and customers. But does generosity at work come at a cost? Grant’s research shows that givers represent an organization’s best and worst performers—a sign that those who are overly generous, those who consistently go the extra mile, may be experiencing burnout. But the answer isn’t to give in to a culture of takers. Rather, leaders should do the opposite, weeding out takers and creating an equilibrium between givers and “matchers”—those who tend to subscribe to quid pro quo thinking. How can leaders find the right balance? First, lead by example, playing the role of “chief help seeker” so others feel comfortable asking for the help they need. Next, encourage givers to set boundaries and find small ways to make an impact, including five-minute favors or more efficient ways to share knowledge and resources. Want to find out where you fall on the giver–taker spectrum?

Source: McKinsey.com, December 6 , 2021
Link

Executives reported being five times more productive …

Posted in Aktuellt, Allmänt, Executive Coaching on november 29th, 2021 by admin

… when in a state of “flow,” according to our ten-year study of more than 5,000 leaders. The late Hungarian–American psychologist Mihaly Csikszentmihalyi described flow as a special state of mind that arises from being so engaged in an activity that time and ego seem to melt away. In short, whether playing a musical instrument, solving a problem, or running a race, it’s a state of peak

performance. Csikszentmihalyi discovered that people who regularly achieve flow are more productive and satisfied in their work. Leaders seeking to generate flow in the workplace should focus on three elements: clearly understanding roles and objectives, having trusted and respectful colleagues, and performing work that matters.

Source: McKinsey.com, November 2021
Link

Så hanterar du den som stjäl din energi på jobbet

Posted in Aktuellt, Allmänt, Leadership / Ledarskap on oktober 6th, 2021 by admin

Konstant klagande, en nedlåtande ton eller en irriterande ovana att inte hålla sig till gemensamma deadlines. Det finns flera besvärliga beteenden som kan stjäla energi på arbetsplatser.

DN har talat med två experter om hur du hanterar energitjuven på jobbet – och hur chefer har skyldighet att förebygga onödig frustration.

”Energitjuvar”, ”kroniska klagare”, ”ångvältar” och ”slingrare”. Det finns många öknamn för personer som gör arbetslivet svårt. De kan sluka energi på arbetsplatsen, skapa dålig stämning och göra vardagen frustrerande.

Men vilka är de?

Thomas Jordan, lektor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att han inte är så förtjust i att prata om besvärliga personlighetstyper.

– Jag vill hellre prata om beteenden och förhållningssätt och inte tillskriva människor fasta egenskaper. I stället kan man öppna upp mer kring att det finns personer som har förhållningssätt och beteenden som många runtomkring dem tycker är frustrerande, säger han.

Visst kan man bli tokig på den som hela tiden klagar eller som har en nedvärderande ton. Men det kan också vara någonting i just din och den personens relation som skaver och triggar en.

– Det behöver inte vara så att alla är överens om att ett visst sätt är irriterande, utan man kan reagera olika, säger Thomas Jordan.

Men när vardagen redan har fyllts av frustration, på grund av hur den där kollegan smaskar eller minspelet under morgonmötena, så är det svårt att ändra på det. En långvarig irritation är ännu svårare att hantera än en enskild konflikt. Om man känner att man står inför en energitjuv så finns det en poäng med att fråga sig själv varför man reagerar som man gör.

Är det vad personen gör, eller ligger något annat bakom?

– Ibland blir det tydligt vad som är problemet. I vissa fall kan man misstänka att frustrationen har med relationsdynamik eller personkemi att göra. Då kanske man först inte begriper varför man blir störd, men så kommer man på att det är något annat man påminns om, säger Thomas Jordan.

Ett beteende som kan skapa frustration är konstant klagande. Den som alltid tycker att vädret är lite för dåligt, att mötena är lite för långa, eller för korta, eller att alla förslag är för dåliga – fast den inte kommer med något bättre. Så hur hanterar man ett sådant beteende?

– Det finns de som alltid bara fastnar i det negativa, och aldrig kommer därur. En del har mer ljus i sinnet, medan andra drar åt det negativa. Om det har varit många påfrestningar och man är lagd åt det negativa hållet så fastnar man lätt i gnälldiket. Det behöver inte vara för att vara dum, men det vi känner kommer ut i vår kommunikation, säger Lena Skogholm, beteendevetare som föreläser om konflikter på arbetsplatser.

Men det är inte så enkelt att man kan säga till någon som klagar mycket att det är dags att tänka positivt. I stället är Lena Skogholms tips att man försöker se till anledningarna till att någon är negativ – och att man försöker bemöta det på rätt sätt för att skapa en förändring.

– Nyckeln till att möta en person är alltid att bekräfta den. Försök säga ”jag förstår hur du tänker” för att sedan ge ditt perspektiv – som kan vara mer positivt.

Hon säger att man också kan ställa frågor som får personen att bredda sitt perspektiv. Om någon tycker att det mesta fungerar dåligt så kan man fråga vad personen tycker har fungerat bra – eller i alla fall mindre dåligt.

– Det behöver inte handla om att vara jättepositiv, utan bara att vara neutral. Det kan såklart vara jobbigt att höra någon klaga – men det hjälper inte att gå till attack.

Samtidigt som man som kollega kan försöka hjälpa personen att bredda sitt perspektiv är det dock viktigt att sätta upp egna mentala gränser – för att inte själv dras med i klagosången och bli mer negativt inställd.

Står man inför någon typ av besvärligt beteende så behöver man inte bära sin frustration själv. Thomas Jordan säger att det kan vara en bra idé att prata med någon kollega om situationen eller personens beteende – om man gör det på rätt sätt.

– Inte för att få medhåll, utan för att man har en vän eller kollega som är bra på att lyssna utan att hälla fotogen på brasan. Då kan man få ösa ur lite grann av affekterna man har, och sedan bolla lite hur man kan förhålla sig till det.

Lena Skogholm menar att man kan försöka kommunicera vad man själv behöver av en relation. Om någon sprider negativ energi behöver man inte konfrontera personen, utan man kan i stället vända det till att handla om ens egna behov.

– Man kan säga: ”Jag har så mycket omkring mig som tar energi, jag skulle uppskatta om vi fokuserar på det positiva.” Då har man bett om hjälp i stället för att gå till attack. Och då handlar det om ett arbetspass, inte att man ber personen vara positiv för evigt.

Men om en ”energitjuv” tar allt syre på arbetsplatsen är det också ett problem som chefer har skyldighet att ta tag i. Och ibland finns det konkreta anledningar till klagande, utdragna konflikter och frustration. Något som en chef måste försöka fånga upp.

– Ibland kan det handla om otydlig ansvarsfördelning som gör att konflikter uppstår. Om någon är irriterad, frustrerad eller missnöjd kan man också titta på vad deras faktiska önskemål är. Vad vill de uppnå, och vad vill de ska hända? Ibland räcker det med att ställa en sådan fråga för att det ska bli tydligt vad det är som skaver.

Om man som chef får reda på eller märker av problematiska relationer i gruppen finns enligt Thomas Jordan tre frågor man bör ställa sig. Den första: Påverkar samarbetssvårigheterna verksamheten på ett påtagligt sätt? Om så är fallet måste problemet lösas.

Om svaret på den frågan är nej får man fundera på huruvida den psykosociala arbetsmiljön är påverkad av beteendet. Om den inte är det: Finns det risk för att en skavig relation får konsekvenser på sikt?

– Då är det viktigt att göra någonting innan de får negativ påverkan för gruppen.

Chefen har en skyldighet att säkerställa att den psykosociala arbetsmiljön är god på arbetsplatsen. Och det är inte bara ett ansvar hos chefen, utan även hos alla medarbetare.

– Om den psykosociala arbetsmiljön är påverkad kan man som chef luta sig mot det, och hänvisa till arbetsmiljöansvaret för att säga till parterna i en konfliktfylld situation att man inte kan ha det som det är eftersom det gör att människor inte mår bra, säger Thomas Jordan.

För Lena Skogholm är ett sätt att hantera en person som skapar dålig stämning att som chef fundera på vad personen har för behov. Om mötena alltid blir till klagosånger kanske personen som klagar kan ringas upp en halvtimme innan mötet.

– Då kan man fråga om den orkar vara med på mötet, och hur den mår. Man behöver inte vara dömande utan skapa något konstruktivt och låta personen prata ut innan mötet, så det negativa redan är avklarat.

Under det senaste året har många arbetsplatser gått över till distansarbete, och möjligheten att träffa sina kolleger på andra sätt än i avstämningsmöten och onlinemöten har krympt. Även om det inte finns några större studier av hur detta har påverkat människors arbetsrelationer så menar Thomas Jordan att det kan ha gjort att relationsproblemen har minskat.

– Om man inte mår bra i hur man blir bemött av andra, så tenderar ju det att bli lite mindre påfrestande när man inte möts fysiskt. Man är inte exponerad för minspel, blickar och attityder på samma sätt. Men så kan det naturligtvis också uppstå missförstånd när man inte har samma möjlighet att stämma av saker med varandra.

Det kan också bli svårare för chefer att upptäcka små irritationer som pyr när de inte ser sina medarbetare till vardags. Ett sätt att få en överblick är enligt Thomas Jordan att försöka implementera ”management by walking around”, även när det sker på distans.

– Se till att ha avstämningar med medarbetarna i olika mindre konstellationer för att se hur allt fungerar och fånga upp sådana här konflikter. Och gör det frekvent. Det behöver inte vara långa samtal, men det handlar mer om att se problemet innan det är för sent.

Även på distans kan man jobba med gruppdynamiken, och se vad gruppen har för gemensamma mål för hur man vill ha det. Då pekar man inte ut någon enskild person och alla blir delaktiga i vilka spelregler som gäller.

– Om man skapat en gruppinsikt är det lätt att sedan vid uppföljande samtal prata om vad som är svårt och vad som fungerar. Nyckeln är öppna frågor som leder till reflektion och inte anklaganden så att någon går i försvar, säger Lena Skogholm.

Och det är viktigt att komma ihåg att grunden till ett besvärligt beteende också kan vara att någon har ett underliggande problem som den behöver hjälp med att lösa. Lena Skogholm tycker att man kan vara ”artigt påflugen” för att få reda på om problemets rot ligger utanför arbetet.

– Vi är alldeles för rädda för att lägga oss i. Man märker om man får svar på sina frågor, och även om man inte får det så har man försökt. Vi går alla omkring med massa problem som vi inte visar utåt. Och det mår man inte bra av.

 

Tips. Så kan du hantera energitjuven

● Det kan finnas personer som man stör sig mycket på – men det behöver inte alltid handla om vad den andra personen gör. Det kan också vara någonting i just er relation som skaver. Fråga dig själv vad det är som irriterar dig – är det vad personen gör, eller ligger något annat bakom?

● Om någon ständigt klagar eller gnäller – försök att förstå vad som ligger bakom beteendet. Man kan också fråga vad personen tycker har fungerat bra – eller i alla fall mindre dåligt, för att få en mer neutral ton i samtalet. Det hjälper sällan att gå till motattack.

● Bolla med en vän eller kollega om situationen är påfrestande.

● Kom ihåg att chefen har skyldighet att plocka upp konflikter och samarbetssvårigheter. Om svårigheterna påverkar verksamheten negativt behöver de lösas.

● Den som är chef kan göra klokt i att ringa upp en person som ofta klagar innan möten, för att undvika att stora delar av ett gemensamt möte tas upp av det negativa.

Källa: Thomas Jordan, lektor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet och Lena Skogholm, beteendevetare och föreläsare om konflikter på arbetsplatser.

Undersökning: Flexibilitet lika viktigt som en bra chef

Posted in Aktuellt, Allmänt, Leadership / Ledarskap on september 30th, 2021 by admin

Ungefär hälften tycker att det är positivt att återgå till arbetsplatsen, medan en fjärdedel tycker att det är negativt,  visar en ny undersökning.

Serviceföretaget Sodexo har med hjälp av undersökningsföretaget Novus frågat 1 043 tjänstemän i privat och offentlig sektor om deras inställning till att jobba på distans och på den gemensamma arbetsplatsen, samt förväntningarna inför att kontoren kan öppna igen. Undersökningen är en del av en återkommande arbetslivsundersökning som ska publiceras kvartalsvis.

Av undersökningen framgår det att nästan fyra av tio tjänstemän har jobbat helt på distans under pandemin. Drygt en fjärdedel har jobbat 100 procent på den gemensamma arbetsplatsen.

Av de svarande anser en tredjedel att arbetslivet har blivit bättre under pandemin medan fyra av tio tycker att det har försämrats. Ungefär hälften tycker att det är positivt att återgå till arbetsplatsen, medan en fjärdedel tycker att det är negativt. Minskad pendlingstid och mindre stress i vardagen är den största fördelen med ett flexibelt arbetsliv, enligt undersökningen. Drygt hälften av de tillfrågade planerar att fortsätta jobba hemifrån eller på distans minst en dag i veckan, medan fyra av tio planerar att jobba helt och hållet från arbetsplatsen.

– Många arbetsgivare försöker nu hitta en policy som ska fungera för alla samtidigt som kontoret snabbt ska byggas om med flera mötesrum. Min rekommendation blir att ha lite is i magen och framför allt börja med de stora frågorna. Hur får vi våra medarbetare att må bra och prestera bra? Och hur kan vi använda flexibilitet för att behålla och attrahera talang till vår organisation. Att hitta en policy som fungerar för alla kommer inte att gå. Risken är då att man hamnar i anarki eller tvärtom detaljstyrning, säger Johanna Langer, Business Transformation Lead på Sodexo.

På frågan “Skulle något av följande göra din arbetssituation bättre?” hamnar “Ett bättre ledarskap” (25 procent) och “Möjlighet att jobba mer flexibelt” på delad förstaplats (25 procent). Att kunna jobba flexibelt är alltså lika viktigt för trivseln som att ha en bra chef. På andraplats hamnar “En trevligare fysisk arbetsmiljö” (21 procent) och på delad tredjeplats “Ett kontor som är bättre anpassat efter min arbetssituation” (15 procent) och “Att både jag och mina kolleger jobbar på arbetsplatsen till allra största delen” (15 procent).

Arbetsplatsens viktigaste roll – en social plats för möten
  • Av dem som jobbat på distans under pandemin ser hälften positivt på att återgå till den gemensamma arbetsplatsen helt eller delvis, medan en fjärdedel är negativa. Av dem som planerar att fortsätta jobba på distans är nästan hälften negativa till en återgång.
  • Fem procent funderar på att byta arbetsgivare för att de inte får jobba så flexibelt som de önskar.
  • Mest negativt med att åter börja jobba från kontoret är att lägga tid på jobbpendling och arbetsresor (41%). Det finns fortsatt en oro för att pandemin inte är över och att kontorsarbete ska öka risken att smitta eller smittas (34%). Men annars är det en ökad stress i vardagen (29%) och en försämring i relationen mellan jobb och fritid (24%) som ses som mest negativt.
  • På den positiva sidan är det utan tvekan att få träffa kollegorna på riktigt som är viktigast (69%). Bättre möten (27%) och få tillgång till de resurser och den service som finns på arbetsplatsen (27%) rankas också högt.
  • Arbetsplatsens viktigaste roll kommer att vara en social plats för planerade och oplanerade möten (54%) samt att skapa en miljö som främjar samarbete (50%). För 38 procent är det på arbetsplatsen det ges möjlighet att jobba fokuserat med arbetsuppgifterna

Undersökningen omfattar 1 043 intervjuer av förvärvsarbetande tjänstemän i privat och offentlig sektor. Undersökningsföretaget Novus genomförde undersökningen sista veckan i augusti 2021 på uppdrag av Sodexo.

 

Källa: Realtid.se, 29 september 2021
Länk

Posted in Aktuellt, Allmänt, Leadership / Ledarskap on september 27th, 2021 by admin
A BIG NUMBER 68
That’s the percentage of respondents in a McKinsey Global Survey that say ongoing coaching and developmental feedback positively affect an individual’s performance. In fact, our analysis indicates that when managers can effectively coach employees, the performance-management system is much more likely to be perceived as fair.

Regular, ongoing feedback is even more critical in a remote-work environment, since employees may be feeling more anxious and disconnected, and managers may be feeling frustrated by a lack of visibility into performance. Although technology has enabled us to work off-site and in real time with others without missing a beat, challenging conversations can become even more so when conducted in a virtual environment. Periodic check-ins, whether monthly, weekly, or even daily, help to ensure that employees aren’t blindsided by the content of annual performance evaluations.

 

Source: McKinsey.com, email, September 27, 2021